Vardagslivet

Kaniner kaniner

Kaninungarna har äntligen kommit och de är det sötaste som finns! Jag har inte vågat pilla med dem för mycket, fast jag helst inte skulle vilja göra annat, men jag tror att det blev fem små korvar. För stor hud. Sanslöst små öron. Världens mjukaste små nosar.

En baby, snabbt framplockad för en kort fotosession.

De två vuxna kaninerna bor på varsin våning i ett typ tvåvåningshus som jag har plitat ihop av ett gammalt bord en massa jävlaranamma. Darcy, som bor på bottenvåningen, är som ni vet bara sporadiskt instängd i som bur eftersom han bryter sig ut hela tiden. Runt burarna har jag byggt en hage, vilken jag och Darcy tävlar om att säkra och bryta sönder. För tillfället leder jag.

Idag var det Bridgets tur att vara i hagen, men när jag tittade ut från köksfönstret kunde jag inte se henne. Hon är inte rymmaren, så vad kan ha hänt? Hjärtat i halsgropen. Jag går ut för att försäkra mig om att hon är ok, och möts av det här.

Inne i Darcys fortfarande minutiöst tillbommade bur sitter det inte en utan två kaniner. Alltså. Jag vet inte ens vad jag ska säga. Förutom att det är dags att boka tid för kastrering av Darcy. Och skriva in ”fler kaninungar?!?” i kalendern i början av juli.

Historikerns historier

R

En dag ska jag bygga en traditionell gärdesgård runt delar av min gård, så jag sitter nu här och läser hur man bäst bör göra. Kommer till en sida där det står att materialet till gärdesgården enligt folktron får längre hållbarhet om det är hugget i månader som innehåller ”R”. Skribenten konstaterar att ”[d]etta gäller tills motsatsen har bevisats”.

Älskar den utgångspunkten.

Vardagslivet

Blomsymbolik

På den andra (definierat som den man aldrig riktigt ser) sidan av verandan har jag haft avstjälpningsplats för gamla växter som jag inte har varken velat ha kvar inne eller orkat bemöda mig om att kasta för man vet ju aldrig.

I dag såg jag att de blommorna har börjat komma upp. På något vis känns det så vansinnigt symboliskt och fint och rätt att jag blir riktigt rörd.

Vardagslivet

Suck my zucchini!

Så min storebror skickade för kanske en månad sedan en bild på vad han påstod vara en ”jättestor” zucchini och jag visste ju att den var en plutt i jämförelse med den bjässe jag hade plockat i trädgården veckan innan. Men jag hade inga fotobevis. Och jag säger inte att det är en tävling eller så men tja. Ni vet. Idag plockade jag in den här.

Vardagslivet

Det våras

Nu har jag just varit ute i solnedgången och repat gräs till Darcy, min fina kanin, och frusna fingrar säger att det är långt kvar till sommar. Men de tulpaner jag köpte på rean i höstas, trots att jag inte skulle köpa något alls till trädgården, hävdar bestämt att det visst våras i alla fall.

Vardagslivet

Här hemma händer det grejer!

Det händer en massa här hemma. Så mycket att jag knappt hinner med.

Den lilla kycklingen som var skadad somnade stilla in i går kväll, vilket säkert var helt i sin ordning. Hen blev bättre ett tag, piggnade till, satt upp och pep förnärmat och sånt, men började aldrig äta ordentligt. Vi gjorde vad vi kunde, men den här gången gick det inte. I hönshuset finns det en liten nykläckt kyckling kvar som vaktas av två griniga hönor så vi håller tummarna för att hen klarar sig. Av de kycklingarna som kläcktes för över en månad sedan har vi fyra kvar; tre tuppar och en höna (Dash, som blir kvar hos oss). De andra har redan hittat nya hem. Även Berit och Fluttershy har flyttat (Berit pickade på barns ben, och Fluttershy på kycklingar).

Ja, och så bestämde sig Valio-tuppen för att utföra någon sorts kupp och höll på att ta livet av Enna, tidigare ledartupp. Jag har aldrig sett liknande koncentrerad målmedvetenhet hos fjäderfäna som när Valio tvingade Enna att abdikera. Det fanns ingenting i världen som kunde få dem att tänka på annat än att försöka ta livet av varandra. Hur i hela helvete folk kan arrangera tuppfighter för skojs skulle begriper jag inte, för det fanns ingenting spännande eller sportsligt i det. Bara blod, utmattning och sorg. Hur som helst, Enna klarade sig (med viss hjälp av yours truly) men får inte längre vara med flocken, utan spatserar runt i fritt i trädgården och försöker sortera in alla sorters människor och kaniner och sånt i sin nya flock. I dag höll han på att komma med in i bilen.

IMG_3481 IMG_3489Och småttingarna har vuxit alldeles sanslöst mycket! Hur stora de har blivit blev extra tydligt när det kläcktes nya supersmåttingar.

IMG_3494Dash är den svartaste i mitten, den som ser oroväckande mycket ut som någonting från Jurassic Park.IMG_3506 IMG_3508

Rabarbern som täcker nästan hela baksidan av trädgården har blivit många liter saft och sylt. Min högt vördade make har slitit med att omvandla den mindre av jordkällarna (jo, det finns två) till ett ställe för förvaring av sylt, saft och framför allt vin, snarare än långsamt möglande skräp. Med vitkalkade väggar och hyllor snickrade av bråte kommer man väldigt långt.

IMG_3424 IMG_3427 IMG_3439Och i trädgården blommar det så sanslöst vackert. Den pion jag grävde fram ur kirskålen förra året tackar för ljus och gödsel. Midsommarrosen har förtiolv tusen knoppar. Det är nog en av de bästa sakerna med en gammal trädgård tror jag, att när man rensar hittar man allt möjligt spännande som får nytt liv av det arbete man lägger ner. Jämna rader ogräsfri prydnad blir det ju aldrig, men det har aldrig varit min grej ändå. Ja, och så har jag förstås sått lite nytt. Akvilejor är en storfavorit och när jag hittade en sort som heter Petticoat Pink var jag givetvis tvungen att prova. Supersnygg är den!

IMG_3522 IMG_3527

Vardagslivet

Frostig skönhet

Jag är så grymt glad över att jag desperationsshoppade den där påsen ringblomsfrön i augusti och sedan faktiskt bara såg till att så. De hann blomma riktigt vackert, och jag hann få en bukett till köksbordet. Nästa år ska jag så lite tidigare…

IMG_1595-20141019 IMG_1577-20141022

Vardagslivet

Äntligen lite bilder från renovering och trädgård

Det känns som om dagarna bara flyger iväg. Snart är det höst. Snart är det här trädgårdsåret över. Jag samlar frön, tar in pelargoner, börjar så smått täcka över det som är ömtåligt. Och så tar vi långa, härliga promenader i trädgården. Smakar på äpplen och morötter. Beundrar tomatdjungeln, jättepumporna (som blivit jätteplantor med pyttepumpor) och den friska, klara höstluften. Vi syltar, saftar och bakar så mycket vi bara hinner. Rosorna har fått fart på nytt och blommar som tokar. Resultatet av att en vän välte fågelbordet i mina dahliaplanteringar blommar i form av solrosor – betydligt högre än dahliorna. Tuppar, kaniner och barn strosar runt och letar skatter. Katterna gräver ner dem. Och snart, snart har vi ett nytt, förhoppningsvis icke-läckande, fancy tak på vårt hus.

IMG_1378-20140919

Hönsgården är färdig. Ännu en vinterbonad kaninbur ska byggas.

IMG_1404-20140919IMG_1406-20140919IMG_1379-20140919Jag har hängt upp äppelkvistar på tork, så att kaninerna har något att knapra på i vinter.

IMG_1407-20140919Nästa år vet jag att jag inte borde så två hela påsar tomatfrön.

IMG_1408-20140919IMG_1410-20140919IMG_1414-20140919

IMG_1436-20140919Äpplena är otroligt många, men enligt rapport fortfarande tämligen sura.

IMG_1429-20140919

IMG_1430-20140919IMG_1431-20140919

IMG_1323-20140919 IMG_1325-20140919Även lillstugan får ett nytt tak.

 

IMG_1409-20140919Och av plankorna under lillstugans gamla tak fick jag prima odlingslådor.

IMG_1367-20140919Det rostiga, sketna plåttaket är bortrivet och ett nytt undertak är lagt. Till allt takarbete har vi samma firma som fixade vårt badrum. Fönstren på nedre våningen är bytta långt innan vår tid och är egentligen riktigt bra, men träet är obehandlat.

IMG_1459-20140919              Jag målade fönstrets trä vitt med en skyddande färg. Inte bara förlänger det fönstrens liv, det gjorde också stor skillnad på husets utseende. Det känns liksom som att allt vi gör nu är för att huset ska få det utseende det borde ha. Och jo, vår dörr står alltid öppen. Bokstavligen. IMG_1458-20140919  Längs gången upp mot huset var vi ställt en gammal ljugarbänk vi hittat på en vind. Där sitter vi i kvällssolen och dricker kaffe och äter äppelkaka, mitt i byggkaoset. Det är så jäkla pittoreskt så jag nästan blir lite äcklad av mig själv.IMG_1469-20140919Percival dricker gräddmjölk så det skvätter om det.