Vad är egentligen forskningslitteratur?

Med risk för att vara tjatig, men jag tycker verkligen att kunskap ska tillhöra alla. När jag blir stor vill jag skriva populärvetenskaplig litteratur och jag när en fantastiskt stor beundran för Dick Harrison – mannen som gett populariseringen att ansikte och som på många vis spelade en betydande roll i mitt karriärval. Jag vill alltså poängtera att jag inte har något generellt emot populärvetenskapen.

Men ju mer kunskap som finns tillgänglig desto större krav ställs det på källkritik. I den pågående genusdebatten finns den en besvärande tendens hos många genuskritiker att stöda sig på populärvetenskaplig litteratur där ”populär” är mer beskrivande än ”vetenskaplig” samtidigt som man sågar hela genusvetenskapen som ovetenskapligt, politiskt trams. I en diskussion hos Aktivarum blev det väldigt tydligt. Aktivarum lyfter fram Michael Gilberts bok The Disposable Male – Sex, Love and Money through Darwins Eyes. Jag har inte läst hela boken, så jag kan inte uttala mig om Gilberts teoribildning, men jag får krupp när man tar ett fullkomligt enormt historiskt perspektiv, sållar ut vissa valda trådar och knyter en rosett som på intet vis avspeglar en historisk realitet. Det är behjärtansvärt att ha en historisk förankring men man kan inte kapa människans otroliga förmåga att skapa komplexa sociala kulturer från den biologiska utvecklingen.

All forskning med humanistisk anknytning går ut på att ställa en fråga till ett givet material för att sedan genom materialet och i ständig diskussion med tidigare forskning söka ett svar på frågan. Ofta har man en god idé om på ett ungefär vad svaret kommer att bli – man kan kalla det hypotes – men nästan alltid får man omvärdera sina fråga, kanske ta ett annat grepp på materialet, experimentera med begränsningar och utökningar. Kort sagt; man måste vara lyhörd för både vad materialet har för potential och för vad det sedan faktiskt berättar. För min egen forskning vore det oerhört intressant att veta på vilket sätt ålder spelade in, men det finns helt enkelt inte tillräckligt med biografisk data för att dra sådan slutsatser. Därför måste jag ställa frågor som inte är beroende av åldern som en avgörande faktor.

Forskningslitteratur ska följa en viss mall och ha en viss standard. Det är inte nödvändigtvis densamma som i en doktorsavhandling – som ska vara ännu mer fokuserad på teori och metod – men vissa delar kan helt enkelt inte lämnas bort.
1: Forskningslitteratur måste ha en redogörelse för vilka källor man har använt, hur man använt dem och vilka teorier som ligger bakom.
2: Forskningslitteratur måste också ha tydliga referenser, både till annan forskningslitteratur och till källorna man använt.
3: Forskningslitteratur ska ha skrivits och publicerats inom akademien. Det är en garant för att texten genomgått en viss sorts kontroll. Publiceringen behöver förstås inte ske genom universitetet, men ett bra förlag kommer att ha hårdare kontroll på kvalité.

Men varför detta tjafs om vad som är forskningslitteratur? Jo, därför att det finns en oroväckande tendens bland debattörer att bedöma forskningens vetenskapliga kvalitéer utifrån vilket resultat den presenterar, inte utifrån hur resultatet har framkommit. Vetenskap är vetenskap för att den alltid redogör för den exakta processen för att den som vill ska kunna upprepa samma undersökning och (förhoppningsvis) komma till ett liknande resultat. Att bara presentera ett resultat, även om det är löst grundat på vissa delar av historien, kan aldrig bli mer än kvalificerade gissningar.

Riktigt god populärvetenskaplig litteratur bygger på den senaste forskningslitteraturen men har inte samma sorts krav på standard. Den är utmärkt för den som vill lära sig mer, som tycker att kunskap är spännande och som kanske undrar något, men den duger inte som argument för hur saker och ting fungerar, varken nu eller då.

12 tankar om “Vad är egentligen forskningslitteratur?

  1. Härligt inlägg! Jag håller med, mer vetenskap och kunskap åt människorna.
    Se på vad nyheterna rapporterar, vad som framställs som viktigt idag.
    Inte är det mycket av vikt inte..

  2. Haha, att beklaga sig över populärvetenskap när man själv ägnar sig åt genus”vetenskap”, där man redan från början har bestämt sig vad svaret är.

    Genus”vetenskap” är en form av forskar-Jeopardy, svaret är färdigt redan innan frågan hunnits ställas.

  3. ”… det finns en oroväckande tendens bland debattörer att bedöma forskningens vetenskapliga kvalitéer utifrån vilket resultat den presenterar, inte utifrån hur resultatet har framkommit. Vetenskap är vetenskap för att den alltid redogör för den exakta processen för att den som vill ska kunna upprepa samma undersökning och (förhoppningsvis) komma till ett liknande resultat.”

    Om resultatet är felaktigt så är det uppenbarligen något fel på processen som ledde till resultatet. När genusvetare t.ex. hävdar att kön bara är en socialkonstruktion, att biologi inte spelar roll, så är detta fel. Och det är tydligt att resultatet kommer av att de hävdar som korrekt det som de vill skall vara korrekt, oavsett vad bevisen säger, och det är verkligen ingen vetenskaplig inställning. Inom genusvetenskapen finns en påtaglig acceptans för sådant, men inom en riktig vetenskap skulle det vara mer eller mindre skandal, de skyldiga skulle förlora sitt anseende.

    • Genusvetare forskar kring genus som en social konstruktion, inte kring det biologiska könet, vilket i kombination med att vi inte vet exakt vilken korrelation som finns mellan biologiskt och socialt genus gör att det faller sig helt naturligt att genusvetare låter de biologiska delarna stå tillbaka. På precis samma sätt låter exempelvis evolutionspsykologerna det socialt betingade stå tillbaka. Metoder och teoribildningar tillåter i nuläget inget annat.

      Jag vet att Hjernevask visade upp genusvetare som inte hade en särskilt vetenskaplig inställning, men jag vågar lova att man skulle hitta liknande ovetenskapliga personer oavsett vilken disciplin man granskade. Finessen med vetenskap och universitetsmiljön är att dessa personer förr eller senare kommer att sorteras bort därför att andra forskare helt enkelt inte kan sätta sitt eget rykte på spel genom att hänvisa till deras forskning. Det finns ingenting som tyder på att genusvetenskapen skulle ha större tolerans för sådant än andra discipliner. Med tanke på det hårda klimat som råder i Sverige nu skulle man istället kunna tänka sig att genusvetare måste belägga sina fynd i större utsträckning än andra forskare.

  4. Om de som är inom en vetenskaplig disciplin gör tvärsäkra uttalanden om någonting som vetenskapligt fastslaget av deras forskning, men det i själva verket bara är något de bestämt att hävda som sant för att de känner för det, är det då verkligen en förmildrande omständighet att det egentligen är någonting de inte forskar om? Att genusvetarna inte studerar biologin, och därmed inte är så insatta i biologins detaljer, ok, precis som det är ok om biologer inte är så insatta i sociologi. Men att kategoriskt förneka betydelsen av seriösa forskningsfält, helt utan någon legitim grund, och förlöjliga de som är insatta i de fälten?

    Betrakta de kreationister som förnekar evolutionen, geologin och stora delar av astronomin, och hävdar att dinosaurierna var samtida med människan – människor skall tydligen haft sadlar för dem och använt dem som riddjur – för att hävda att jorden skapades för 6000 år sedan. Det är en rörelse som hävdar någonting med bestämdhet, och försöker få det att framstå som legitim forskning snarare än religion och ideologi, men till syvende och sist tror de på det som de vill tro på, trots att bevisen säger någonting annat. Att bevisen finns inom domäner där dessa kreationister inte forskar, det gör inte det hela mer vetenskapligt.

    Om kreationismen gjordes till, eller snarare ansågs som, en ”legitim” vetenskaplig akademisk disciplin, så skulle inte det innebära att dess förhållningssätt skulle vara vetenskapligt, bara att man fallerat i att ställa krav på vetenskaplighet när man valde att betrakta den som en vetenskaplig disciplin.

    Nog för att det finns de som forskar seriöst inom genus, nog för att det finns stolpskott inom alla discipliner, och nog för att det kan hända att stolligheter blir etablerade sanningar inom en seriös disciplin – men skall det vara en vetenskap krävs en kultur som värderar saklig korrekthet långt över politisk korrekthet. Hur skall en disciplin kunna rensa ut det som är ovetenskapligt när den inte strävar efter att göra det?

    Helt ärligt, det där hårda klimatet du pratar om – är det något som drivs internt inom genusvetenskapen, att man ställer höga krav på sina kollegor för att man bryr sig om korrekthet, eller är det ett externt tryck, som uppstått på grund av konsekvenserna av bristen på inre tryck?

    • Du skriver så här: ”Men att kategoriskt förneka betydelsen av seriösa forskningsfält, helt utan någon legitim grund, och förlöjliga de som är insatta i de fälten?”
      och allt jag kan tänka är att det är just exakt vad många genuskritiker gör. Jag är emot det, oavsett vilket forskningsfält det är man kritiserar.

      Vad gäller det hårda klimatet finns det förstås ett hårt klimat inom universitetsvärlden. Platserna är få och pengarna till humaniora mycket begränsade. Beträffande genusvetenskapen finns nu också ett extra stort externt tryck. När debatten hålls saklig är det något som kommer att gynna oss alla, men just nu är det många kritiker som inte ens kan stava till saklighet,

      För ett lysande exempel på hur forskare ifrågasätter varandra även inom andra discipliner rekommenderar jag de senaste inläggen på arkeolog Åsa M. Larssons blogg. Här: http://tingotankar.blogspot.com/ Där förs exakt samma trovärdighets- och tolkningsdiskussioner som förs inom genusvetenskapen.

      • Den diskussion om hur långtgående slutsatser som kan dras från de 4 DNA-analyserna av stenåldersben, uppfattar jag som en normal akademisk diskussion. De har en brist på bevis, det är oklart vilka slutsatser som kan dras. Det som räknas är bevisen och argumenten.

        Men om man som i Hjernevask kategoriskt förkastar alla bevis på biologiska skillnader mellan könen, och förlöjligar de forskare som konstaterar att sådana skillnader faktiskt existerar, så är det en helt annan sak. Här är det inte en fråga om brist på bevis, man är helt enkelt inte intresserad av vad bevisen säger, man har bestämt vad som är korrekt utifrån vad man vill tro på. Nog för att det finns stolpskott inom alla områden, men vi pratar inte om enskilda rötägg, de här personerna var helt normala och välanpassade inom sin akademiska disciplin – som tydligen inte har högre inre tryck vad gäller saklighet.

        Det är mycket möjligt att det är ett hårt inre tryck för genusvetare vad gäller anslag, men är det något tryck vad gäller vetenskaplig kvalitet? Eller går det bra att ”komma fram till” feministiska sanningar som man vill komma fram till, även när bevisen säger något annat? Om ett sådant inre tryck existerar, hur kommer det sig då att genusvetenskapen producerar så mycket ovetenskaplighet, och förefaller vara så bekväm med det? I din kommentar 17 maj, 2012 kl. 11:59 låter det som att du mer eller mindre normaliserar situationen i Hjernevask, men den situationen skulle inte alls vara normal inom en riktig vetenskap.

        • Just nu lyfter du fram EXAKT sådana argument som jag med mitt inlägg ville komma bort från. Du skriver att personerna som intervjuades i Hjernevask var ”helt normala och välanpassade inom sin akademiska disciplin”. På vad grundar du det? Vad har du läst som de har skrivit? På vilket sätt känner du till de intervjuade personerna?

          Sedan återkommer det klassiska med att kontrastera genusvetenskap med ”riktig vetenskap”.

          Vad gör dig kompetent att avgöra vad som är riktig vetenskap och inte? Vilken var den senaste genusvetenskapliga texten du läste?

  5. Ping: Hjernevask, Jørgen Lorentzen och genusvetenskapen « bittergubben

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s