Kulturkrockar · Vardagslivet

Felplacerat beröm

Det kommer en hel del spamkommentarer. Sedan jag skrev om finnar (som i befolkningen) har det exempelvis varit en fantastisk uppsättning acneprodukter.

”Så utrotar du finnarna.” Det är väl kanske lite drastiskt.

Idag var det en kommentar om vilken fantastisk blogg jag har, och att det är så fint att man kan få information gratis här, särskilt sedan inte ens en bok från biblioteket hjälpt (oh my!). Vi var nog nästan själsfränder eftersom att vi tänker så lika.

Men seriöst. Ni driver en sida om hur man minskar kolesterolet. Jag dricker grädde direkt från förpackningen.

 

Vardagslivet

Panel av vinlådor

Min man, som är den i vårt förhållande med öga för design, har gjort en vägg i hallen med panel från gamla vinlådor från jobbet. Panelen vitlackerades tunt så att den skulle ge en känsla av rustik och så att texten från lådorna skulle lysa igenom. Ljust och snyggt! Och gratis…

Nyhetsplock

Genus och julklappar – det rosa dilemmat

DN skriver man om hur flickor får rosa leksaker och betecknar det som ett problem. Man lyfter fram svårigheten med att hitta en rosa bil, exempelvis. Ni som följt bloggen vet att vi har en sån, men det hör kanske inte hit. Även om jag kan hålla med om att julefriden försvårar gränsöverskridande julklappar och på sätt och vis cementerar genusgrundade stereotyper är det rosa dilemmat ett klart överskattat problem.

Problemet ligger inte alls i färgen rosa – faktum är att vår syn på rosa är synnerligen kulturbetingad och långtifrån den universella kvinnosymbol den ofta framställs som – utan i vad pojkar och flickor förväntas göra med sina leksaker och kläder. Flickornas kläder har fjärilar, blommor och snirklar – stillasittande skönhet – medan pojkarnas har bilar, tåg och action – fartfyllda initiativtagare. Även pojkarnas leksaker tenderar till att uppmuntra till att utforska, undersöka och skapa medan flickornas uppmuntrar till att vårda, pynta och träna sig till goda mödrar.

Problemet är alltså inte färgen på leksaken utan vad man kan göra med den.

Kuriosa: När man började framställa rosa på 1700-talet var det en utpräglad mansfärg.

Kulturkrockar · Nyhetsplock

Av alla dumma idéer

I Sverige diskuterar man som bäst möjligheterna att återinföra studentexamen. I Finland funderar man snarare på hur man ska komma bort ifrån den.

Jag förstår vikten av kontroll. Både statlig kontroll över vad som händer i skolorna och att systemen uppfyller kraven, och den kontroll som innebär att man vet på ett ungefär vad ungdomarna kan när de kommer ut ur skolan. Jag förstår det, men samtidigt är det så åt helvete fel tänkt.

Den största invändningen – och nu bortser jag från att pengarna som återinförandet skulle kosta gör sig bättre på andra håll – är att vi sätter ett större värde på att mäta och rangordna än på att ge färdigheter för ett liv i framtiden. Att lägga all sin kraft på att komma igenom skrivningar en viss dag, en viss tid ger knappast eleverna den känsla för kontinuerligt lärande som de borde utrustas med. Inte heller belönas de för färdigheter som kan tänkas vara nyttiga i framtiden, när det är deras tur att förvalta världen – kreativitet, nytänkande, skapande? Dessutom då förutsätter vi att alla i 18-årsåldern fungerar ungefär likadant, vilket ett besök på vilken skola som helst kan bekräfta är en felaktig premiss. Istället för att ge eleverna en chans till individuellt lärande i den takt som passar dem stresspressas de igenom ett standardiserat skolsystem där det viktigaste är att samhället i slutändan har en måttstock på vem som orkat med. På så vis prioriterar man att alla har fått samma information, inte att alla har fått samma chans till lärande, för i ärlighetens namn är det långt ifrån samma sak.

Barn och ungdomar spenderar allt fler år i skolbänken. Själv är jag inne på mitt tjugonde, men jag gör det för att jag älskar det. Skolbänken passar mig, jag gillar lukten av vetandets snirkliga korridorer och frasandet när man öppnar en ny bok, men jag respekterar att det inte gäller alla. Samtidigt som vi oroar oss över problemen med ökande marginalisering tycks vi tro att en skola för alla är en skola där alla måste vara. I dag är gymnasiet mer eller mindre obligatoriskt i Sverige, vilket knappast gynnar dem som redan i högstadiet inser att deras styrka ligger i andra områden än svenska, engelska och matematik. Nu ska de inte bara orka ytterligare tre år i skolan, utan testas i slutet också. Eller ska studentexamen bara gälla de teoretiska gymnasielinjerna? De som kommer att ha en bättre chans för att skolsystemet passar dem?

Att ha en utbildning är viktigt, det kommer man inte ifrån, men att likställa utbildning med förmågan att efter 12 år i skolan under några få dagar med slumpen som bästa vän svara rätt på några frågor är makabert. Idén med att återinföra studentexamen kom när en betydande betygsinflation uppdagats, och syftet är att göra ett föråldrat system rättvisare. Rättvisare för vem?

Läs gärna Johannes Åman om ämnet!

DN

Godsaker

En båttårta

Jag fick i uppdrag att göra en båttårta. Tack och lov inget med stora segel, kanoner och galärer, utan en lyxig motorbåt. Botten (tårtbotten alltså) är gjord av chokladtårta med hackad choklad och fyllningen är vit chokladkräm med vanilj. Dekorationerna och ”vattnet” är gjort av sockermassa. Längden på tårtan är ca 35 cm. Kanske. Ungefär. Den är större än vad den ser ut att vara på bilden i alla fall.

Efter bara en liten stund hos sin nya ägare gick båttårtan ett tragiskt öde till mötes…

Nästa gång blir det en båt utrustad med kanoner…