Det var rätt låga odds på att den första babyn in i familjen den här våren skulle vara en hundvalp, men så blev det. I går natt kom lilla Mara till oss från samma förening som vi tidigare har fått katter. Härifrån ska hon leta efter ett alldeles eget hem. En underbar liten hund är det, som en mycket lång resa till trots med glatt mod tagit sig an att bekanta sig med oss. Hon älskar barnen, och barnen henne. Hon är lyhörd, lättlärd och mycket sällskaplig. Och väldigt, väldigt söt…
Hit och dit och tillbaka igen 
Åh nu börjar vi prata riktiga djur!!! 😀 Vilken tur att det är såå måånga mil emellan för här är hundlängtan tämligen stark sen en tid tillbaka! Hoppas hon får ett riktigt gott hem fina fröken!
Jag vet inte hur många mil det är, men jag kan lova att hon är värd resan. 😉
Det är fel land! Bor i dalarna. Dessutom är det fel tidpunkt. Det är värre när det finns tänkbara hundar i grannbyn. Mannen är rädd att han en morgon ska vakna och upptäcka att vi är hundägare igen.. Visst är hon delvis Laika? Den fina teckningen, ”pälssnibben” på bröstet och de stora tassarna. Vi hade en Västsibirisk Laika tidigare och roligare hundras får man leta efter. De är såå kloka, och har ett otroligt brett uttrycksregister.
Vilken sötnos!!
Och du och ni är helt säkra på att hon inte hittat hem redan?
Haha! Hon kommer att bli en perfekt familjemedlem, jo, men inte till oss. Vi är inte redo för en hund ännu.