Vardagslivet

Det här med att städa

Jag har stora problem med den slit-och slängkultur vi lever i. Jag handlar mycket på loppis, försöker köpa så lite onödigt som det bara går och satsar på kvalité istället för kvantitet. När vi nu har flyttstädat vårt gamla hus så är det kanske inte helt uppenbart att vi försöker att inte konsumera för mycket för härrimingud så fruktansvärt mycket prylar vi har.

Och jag ska erkänna att jag fäster mig lite väl mycket vid saker jag har ibland, men jag är också helt på det klara med att det måste städas och slängas betydligt mer än sparas prylar just nu. Problemet är bara att jag inte vet vart jag ska göra av alla grejerna, och särskilt då inte barnens leksaker. Ett fint träpussel som saknar en bit. Barbieklänningar med ett par trasiga sömmar. Skor med slitet foder. Miljoner små plastfigurer. Allt det här är saker som fortfarande skulle kunna ha ett liv, som någon skulle kunna använda. Ska jag då verkligen hiva dem i sopen? De går ju inte ens källsortera utan kommer att ligga i 100 år på något av våra sopberg och förstöra miljön och så kommer barnen aldrig att förlåta mig för att jag inte bara kastade deras saker utan också gjorde det på ett sådant sätt att miljön är körd när de blivit vuxna.

Jag försöker förstås skänka bort så mycket som möjligt, men alla dessa gränsfall håller på att slita mig i bitar. Främst gränsfallen mellan sopor och kan-bortskänkas-utan-livslång-skam, men också gränsfallen mellan bortskänkes och kan-inbringa-pengar-på-loppis.

Mina barn är dessutom förstklassiga små horders.

IMG_9849-20140304Antalet stenar jag hittar när jag går igenom deras saker är förbluffande. Och smärtsamt, de gånger jag hittar dem med foten.

IMG_9854-20140304Någon hade en prima samling klubbpinnar i sitt skrin.

IMG_9851-20140304 95% av leksakerna är under 1 cm i storlek. Särskilt de som skulle betecknas som ”flickleksaker”. What’s up med det?IMG_9826-20140304IMG_9829-20140304Zhu-zhu petsarna går på så fort man försökt lägga dem i en låda eller barnen har somnat. Eller man försöker göra något man inte borde (i stil med att provsmaka godis) inne på barnens rum. Sällan har jag väl njutit riktigt så mycket av att se katter ge sig på en hamster. IMG_9843-20140304 IMG_9845-20140304 Alla påsar och lådor måste undersökas. Det är bråda tider för katterna!

Så vad gör man liksom med alla dessa säckar med saker som man vill bli av med? Hur tänker ni? Vad kan man kasta, vad borde man skänka (någon som behöver gardiner förresten…?) och hur kan man på bästa sätt bli kvitt grejer?

PS: Jo, jag vet att man inte borde ha skaffat dem från början. Tack. Nästa!

Vardagslivet

Att sortera gamla foton

Idag hade jag tänkt städa. Det är svårt när man är så snuvig att det droppar varje gång man böjer sig framåt för att plocka upp något. Men omöjligt blir det först när man gräver fram en hög gamla foton och barnen kryper upp i famnen och kräver att man genast berättar om allt.

Sommaren när Tilda var dryga året köpte vi världens sötaste hätta åt henne. Den var det enda plagg vi lyckades få henne att använda på hela den sommaren. På Skeninge Marken hittade hon en liten gul barnvagn i plast som var det enda på hela marknaden hon vägrade släppa när hon väl fått tag på. Eftersom vi inte lyckades bända upp hennes hand fick vi betala tjugo spänn för att få ta med oss unge och leksak hem. Sedan gick hon som en märla resten av sommaren för att kunna skjuta vagnen framför sig.

20120915-215149.jpg

Vilho älskade att gräva från den stund han för första gången körde sina små fingrar ner i jorden. Till skillnad från många andra barn bekymrade det honom inte det minsta att han var lortig. Tvärtom. Fortfarande idag är han nästan dagligen ute och gräver i trädgården. För två veckor sedan grävde han exempelvis ett präktigt hål mitt i gräsmattan i vilket han satte en egensnickrad skylt som pekade ut vägen till kojan under äppelträden.

Vardagslivet

Stora städdagen

Vi har städdag och städar så svetten lackar. Gammalt bråte körs till återvinningcentralen, lådor tvättas, barnens kläder sorteras och trädgården rensas. Hela huset surrar av aktivitet.

Samtidigt i katternas parallella universum:

Vardagslivet

Nu är det dags att städa!

Min högt vördade älskade make har tagit med sig barnen till simhallen. Jag är hemma och ska städa. Jag ska bara dricka en kopp kaffe först. Och skriva lite på bloggen, svara på några mejl. Och äta upp en oroväckande stor bit av gårdagens chokladkaka.

Men sen så. Sen ska jag städa så det ryker om ‘et! På ett bra sätt alltså. Riktigt snart.

Yep.

Jag är taggad.

Nu. Alldeles strax.

Jag ska bara…