Etikettarkiv | Men jag kan väl ta en pool boy

Och störst av allt är kärleken

Det är säkert bäst att ni får höra det från mig, istället för på omvägar.

Alltså.

Jag är inte ensam. Inte alls, faktiskt. Jag har träffat någon, fast jag aldrig hade trott att jag skulle träffa någon kunde finna det i sig att älska den här trötta, trasiga tvåbarnsmorsan.

Är det allvar?

Det är på liv och död. Ett liv som jag måste och som jag vill leva, här och nu och genom att ta dra ur varenda sekund av lycka ur det eftersom man aldrig vet hur länge det varar.

Detaljer får ni så småningom. Tills vidare en bild från vår kvällspromenad med hunden.

En sedelärande berättelse om varför feministiskt sinnat kvinnfolk icke bör bruka korsett

Det är ganska många som har hört av sig och undrat hur det gick med korsetten förra fredagen. Jag frågade ju er lite snabbt om ifall det var ok att be grannkillen om hjälp att knäppa korsetten, eller mer socialt accepterat att typ vrida axeln ur led.

Och jag sa det där om axeln egentligen mest som ett skämt och så tänkte jag att jag inte behöver hjälp av någon (så det så!) och så krängde jag på mig korsetthelvetet själv.

Det var först på kvällen dagen efter som jag märkte att armen var lite öm och jag har ju inte tid för sånt vekt trams så jag har kört på som vanligt under veckan. I går konstaterade en läkare, som förövrigt gjorde ett beundransvärt jobb med att hålla god min, att jag har flera ordentliga muskelbristningar i axeln och att den är inflammerad. Ja, och eftersom jag gör saker ordentligt när jag gör dem så är min armbåge också inflammerad. På flera ställen. Och de klämmer på nerverna så att min vänsterhand är fucked up.

Läkaren skrev ut smärtstillande som har ett namn jag inte kan uttala och en biverkningslista ett par sidor längre än min avhandling. Hon sa att jag måste vara i ”total vila” i minst några dagar och därefter sjukskriven i minst en vecka. Och så tittade hon på mig så där som jag brukar titta på mina barn när jag sagt att de inte får äta godis men jag vet att de gömmer en svettig chokladbit i handen och att de kommer att äta den så fort jag vänder ryggen till.

Till ert försvar ska sägas att ni uppmanade mig att knacka på hos grannkillen, vilket så här med facit i trasig hand, kanske ändå hade varit att föredra. Men jädrar vilken fest det var!

IMG_6905

Ett tag trodde jag att jag hade en sån där fin mage med vacker inåt-navel, men det är bara korsetten som samlar ihop min lösa mammamage runt en navel-krater.

Att undra hur det är att ligga

Av en händelse (som i ärlighetens namn har rätt mycket med en skandalrubrik att göra) läste jag om Karl Ove Knausgård. Han menar att det är att betrakta som fakta att alla män som träffar en kvinna undrar hur det är att ligga med henne. Han beklagar sig också över att det är sån där typisk sak som man inte får säga i Sverige längre, fast att det är alldeles sant. Sedan konstaterar han att

”När gapet blir för stort mellan vad man bör göra, vad som är moraliskt korrekt, och hur det egentligen är, har vi problem.”

I princip håller jag med honom i den slutsatsen. Jag håller bara inte med om att det är han som ska berätta ”hur det egentligen är”. Den filosofiska klämmen till trots är nämligen alla hans utgångspunkter klart tvivelaktiga.

För det första tror jag inte för fem öre på att alla män alltid undrar hur det är att ligga med kvinnor som de träffar.

För det andra är jag övertygad om att i den grupp män och i den grupp kvinnor som Knausgård talar om finns en uppsjö betingelser baserade på vad som är ideal. Det är män i en viss ålder och med en särskild inställning till livet som undrar hur det vore att ligga med kvinnor som även de är i en viss ålder och dessutom sannolikt av en viss, så att säga, kvalité. Eller undrar Knausgård hur det vore att ligga med den kvinna han träffar och som uppenbarligen har allvarliga problem med sin personliga hygien? Någon som är gravt överviktig? Någon som är trans? Någon som är 93 år? Förmodligen inte, trots att de är kvinnor. Det är en särskild sorts kvinna från ett snävt och begränsande kvinnobegrepp som åsyftas och det handlar om fördomar och genusstereotyper snarare än biologiska drifter som män bara av naturen har. Eller undrar Knausgård hur det vore att ligga med sin mormor? Dotter?

För det tredje tvivlar jag inte på att Knausgård och andra dudes som honom funderar över hur det vore att ligga med kvinnor som uppfyller normen för vad en kvinna är även i situationer där det inte skulle passa sig. Om man är gift men går med polarna på en öl efter jobbet och den kvinnliga bartendern är snygg. Om man sitter i ett möte och den där kollegan som verkat tyst och grå visar sig ha oväntade kvalitéer. Alltså, det är inte moraliskt förkastligt att tänka tanken. Det är inte ens fel att tänka den nästan hela tiden. Det är bara fel om man agerar på det.

För det fjärde tänker kvinnor på hur det vore att ligga med män också. Och tja… Om sanningen ska fram gick det ju inte att skriva det här inlägget utan att fundera på hur det vore att ligga med Knausgård, även om jag inte känner mig det minsta lockad att prova. Det är liksom inte en manlig grej att ha sådana tankar, utan en mänsklig. Även här är tanken fri, men handlingen har konsekvenser.

För det femte blir det en smula bisarrt när Knausgård talar om den skandinaviska nymoralismen när han egentligen menar kvinnors lika värde. Genom att lyfta fram mäns objektifierande sextankar om kvinnor som något helt naturligt som det inte finns något som helst fel med normaliseras en objektifiering som redan är ett problem. Men problemet är inte tankarna utan att de framhålls som ”hur det egentligen är” i motsats till vad somliga anser vara ”moraliskt korrekt”. Tanken om att kvinnor är lika mycket värda som män går, enligt den logiken, stick i stäv med hur världen naturligt fungerar. Och så länge det finns en utbredd tanke bland många män att man kan ”bota” kvinnor som avviker från sin underordnade plats genom att ge dem kuk är knappast det största problemet att någon blir förbannad när en man i maktposition hävdar sin rätt att säga att kvinnor är sexobjekt.

Dagens tankar

* Det är dags att sluta läsa nyheter. Det går åt helvete med världen.

* Att köpa en bra cykel till en halvstor pojke är nästintill fucking omöjligt. Cyklarna i rätt storlek är antingen a) praktiska, stabila och dekorerade med rosa blommor och ”Lovely Princess” eller b) mountainbikes som heter något i stil med ”Exterminator” eller ”Death on Wheels” utan varken pakethållare, stadighet eller lämplighet för någon annan än Arnold Schwarzenegger när han var 10 bast. En 24 tums praktisk, stadig cykel med kul färg och pakethållare som inte skriker att man är en flicka som vill fincykla är dödsdömt att hitta.

* Den otroligt begåvade Elin Ruth har ÄNTLIGEN släppt sin nya skiva ”Here Comes the Storm” som alla omedelbart borde lyssna på (till exempel på Spotify eller här!) för det får världen att kännas lite bättre.

* Den nya uppsättningen historiastuderanden är toppen. I dag talade vi bajsande apor, roliga hattar och sånt. Föreläsningar om medeltiden är liksom inte kompletta utan sånt.

Barnen åker till Mummi

Barnen ska få åka till Mummi på ööö-kyllä, som Tilda säger, och ska avhämtas först imorgon. Jag och min högt vördade älskade make har varit gifta i över fem år. Det betyder att en barnfri natt är ordentligt upphetsande, för då får vi äntligen chansen att sova hela natten och till längre än 7.30 på morgonen. Och så kan vi äta en lång, härlig frukost där vi kan sitta vid varsin ända av ett bord och läsa tidningen i total tystnad. Hade mitt fjortonåriga jag fått veta att det betraktas som en ultimat date hade mitt fjortonåriga jag gett mitt nuvarande jag på käften. Sedan hade mitt nuvarande jag gett mitt fjortonåriga jag utegångsförbud i tio år och tagit en till kopp kaffe.

Tilda har packat sin väska färdig för länge sedan. Det framgår med all önskvärd tydlighet att hon har samma sinne för dimensioner beträffande mängden kläder som behövs för en övernattning och storleken på väskan för att rymma alla dessa som sin milda moder har.
20121006-130853.jpg20121006-130826.jpg20121006-130814.jpg20121006-130808.jpg

Äta amerikanskt

Till kvällsmat lagade vi Po’ Boys med pulled pork och cole slaw. Det är i ärlighetens namn en stor favorit och jag hade säkert gärna haft amerikansk mat lite oftare om det inte var för att liknande tillställningar får min högt vördade make, som normalt har en perfect Queen’s English,  att falla ner i ett redneck-träsk där han avslutar alla sina meningar med ett ljudligt iiihaaah och kallar mig för Billy Sue Bob.

20120916-185531.jpg