Ni vet när man hamnar efter sin tidsplan på morgonen och sedan är allt resten av dagen typ fem minuter senare än vad det borde vara hur mycket man än kämpar för att vända det rätt? Det hände mig i måndags och jag har fortfarande inte lyckats hinna ikapp. I dag föreslog jag för studenterna att de skulle fråga den andra föreläsaren på torsdag. Som var jag. I dag.

I måndags missade jag ett viktigt möte. Inte på grund av tidsbrist utan på grund av att det raderats från mitt medvetande. I tisdags glömde jag en fest jag var bjuden på (i kategorin ”Så får man vänner”). I onsdags lyckades jag göra en av sakerna på min ”att-göra-lista” (jag duschade). Barnen åt chips till kvällsmat. Mammapoängen bara trillade in.

Och nu ligger det en katt på mitt ansikte.