Noppa, jag och resten av familjen önskar er alla en god start på det nya året! Så här lagom till juletiden har jag nått ganska exakt till den vikt jag hade innan jag fick barn. Det vill säga. Jag väger väl ungefär lika mycket som jag gjorde nån vecka innan Vilho föddes. Skål på det!
Etikett: Gott nytt år!
Slutet av året i bilder
Det har varit ett på det stora hela taget riktigt lyckat år. Jag fick ett fläskigt stipendium, ett ärofyllt bloggpris, hade en hejdundrande födelsedagsfest i trädgården, njöt helhjärtat av den korta sommaren och fördubblade antalet gånger jag varit i Skottland. Under slutet av året har vi bland annat…
… hjälpts åt att packa in paket.
… fått ett överflöd av just sådana saker vi alltid önskat oss.
… varit väldigt, väldigt studsiga över det där med att det ligger paket under julgranen och lärt oss läsa namn i aldrig skådat takt.

… sett till att även de som inte kan ordna saker själva har fått sin julstrumpa upphängd när de gått och lagt sig.
… njutit av införskaffandet, upplockandet och omplanterandet av kassvis med fantastiska julblommor.

… bakat lussekatter, kolor, fudge, skorpor, muffins, kryddkakor, tårtor och pepparkakor, samt dagligen druckit ungefär en dagsranson kalorier i julmustform.
… hängt runt och relaxat just så mycket som man borde när han lov.
… bara vält julgranen två gånger och sedan knutit fast den i gardinstången.
… experimenterat med nya julklappar och konstaterat att det varit typ den bästa julen någonsin. Igen!
… skrikit förtjust i inför nyårsnattens fyrverkerier. 
… spått i smält tenn och ser nu fram emot att år 2013 kommer att föra med sig en fet, simmande säl och ett troll med groteskt stor näsa.
Förväntan och förtröstan
I vännernas fantastiska hus vid stranden i en skyddad vik har vi firat in det nya året. Och med himlen upplyst av färggranna explosioner och barn som jublar och hojtar i kapp slås jag av den gränslösa tacksamheten över att mina barn får stå här, tätt intill mig, och känna förväntan och förtröstan inför det nya året – att vi bor i den delen av världen där barn kan få glädjas av de vackra men meningslösa fyrverkerierna istället för att gömma sig i ruinerna av sitt hem i rädsla för nästa smäll.
Nästa år hoppas jag att fler barn ska få stå tillsammans med någon, och räkna ner tiden till början på något de ser fram emot.










