Etikettarkiv | Ett väldigt gammalt hus

Hoppsan.

Min älskade pappa: Nu ska du ta det riktigt lugnt, Charlotte. Det har varit så himla mycket som hänt kring dig med skilsmässor och allt de senaste åren. Gör inga förhastade saker nu.
Jag: Närå pappa.

Också jag: TITTA VAD JAG KÖPTE!

Så kom det då äntligen!

Nu har äntligen vårt nya tak levererats, både det som ska på lillstugan och det som ska på storhuset. Som jag har väntat! Enligt planen ska de börja lägga taket på torsdag. Inte alldeles oväntat är det ganska exakt ett dygn efter att dessa veckor av solsken förväntas förvandlas till en månad konstant höstregn. Nu är ju inte jag någon expert, men en gissning är att det knappast är optimalt väder att lägga tak i. Vi får väl se hur lång tid det tar innan taket slutat ligga i trädgården och börjar ligga på plats på eh… taket.

20141006-144401.jpg

20141006-144343.jpg

20141006-144353.jpg

 

Äntligen lite bilder från renovering och trädgård

Det känns som om dagarna bara flyger iväg. Snart är det höst. Snart är det här trädgårdsåret över. Jag samlar frön, tar in pelargoner, börjar så smått täcka över det som är ömtåligt. Och så tar vi långa, härliga promenader i trädgården. Smakar på äpplen och morötter. Beundrar tomatdjungeln, jättepumporna (som blivit jätteplantor med pyttepumpor) och den friska, klara höstluften. Vi syltar, saftar och bakar så mycket vi bara hinner. Rosorna har fått fart på nytt och blommar som tokar. Resultatet av att en vän välte fågelbordet i mina dahliaplanteringar blommar i form av solrosor – betydligt högre än dahliorna. Tuppar, kaniner och barn strosar runt och letar skatter. Katterna gräver ner dem. Och snart, snart har vi ett nytt, förhoppningsvis icke-läckande, fancy tak på vårt hus.

IMG_1378-20140919

Hönsgården är färdig. Ännu en vinterbonad kaninbur ska byggas.

IMG_1404-20140919IMG_1406-20140919IMG_1379-20140919Jag har hängt upp äppelkvistar på tork, så att kaninerna har något att knapra på i vinter.

IMG_1407-20140919Nästa år vet jag att jag inte borde så två hela påsar tomatfrön.

IMG_1408-20140919IMG_1410-20140919IMG_1414-20140919

IMG_1436-20140919Äpplena är otroligt många, men enligt rapport fortfarande tämligen sura.

IMG_1429-20140919

IMG_1430-20140919IMG_1431-20140919

IMG_1323-20140919 IMG_1325-20140919Även lillstugan får ett nytt tak.

 

IMG_1409-20140919Och av plankorna under lillstugans gamla tak fick jag prima odlingslådor.

IMG_1367-20140919Det rostiga, sketna plåttaket är bortrivet och ett nytt undertak är lagt. Till allt takarbete har vi samma firma som fixade vårt badrum. Fönstren på nedre våningen är bytta långt innan vår tid och är egentligen riktigt bra, men träet är obehandlat.

IMG_1459-20140919              Jag målade fönstrets trä vitt med en skyddande färg. Inte bara förlänger det fönstrens liv, det gjorde också stor skillnad på husets utseende. Det känns liksom som att allt vi gör nu är för att huset ska få det utseende det borde ha. Och jo, vår dörr står alltid öppen. Bokstavligen. IMG_1458-20140919  Längs gången upp mot huset var vi ställt en gammal ljugarbänk vi hittat på en vind. Där sitter vi i kvällssolen och dricker kaffe och äter äppelkaka, mitt i byggkaoset. Det är så jäkla pittoreskt så jag nästan blir lite äcklad av mig själv.IMG_1469-20140919Percival dricker gräddmjölk så det skvätter om det.

Det är förunderligt vad man kan göra med lite färg

Den här sommaren har vi målat som aldrig förr. Att måla gamla hus är förstås inte bara att piffa upp med färg utan också att skydda träet och förlänga dess livstid. Första penseldraget på en gammal vägg känns nästan sentimentalt, och jag var duktigt nervös när jag målade om storhusets dörrar. Tänk, där har de varit i 100 år och så kommer jag och blaskar färg på dem. Färgen sjunker in i träet. Det finns ingen återvändo. Gjort är gjort och så vidare. Men även om det med särskilda saker (som dörrarna) känns nervöst så är det också välbehövligt skydd och livets gång.

Vi målar med rödmylla på alla väggar och med Tikkurilas Vinha på lister och dörrar. Och det blir, om jag får säga det själv, otroligt snyggt.

Det här är garaget/vedboden.

IMG_1222-20140729Så här ser den väggen som innan målningen var i bäst i skick (shit you not) ut. Fönstren har fått vita lister och halva väggen är målad. Vi sparade den här väggen till sist, lite för att den vetter bortåt och lite för att den som sagt var i bäst skick. IMG_1109-20140729Så här blev den andra långsidans vägg efter att den målades. En dörrs lister är fortfarande omålade och vi håller på med ny färg på den första dörren.IMG_1223-20140729Och så här blev det. IMG_1190-20140729Man ser skillnaden bäst på garagets fasad. Hela väggen är målad, men bara den ena halvans dörrar och lister. Vilho bestämde vilken färg vi skulle ha, eftersom maken röstade svart och jag grönt (sedan vi uteslutit klarblått, som vi båda egentligen ville, eftersom vi planerade att ha samma färg på alla gårdens dörrar och inte kunde ha en klarblå dörr på ett gult hus bebott av byns enda svensk). Vilho valde ”samma färg som Putte”. Putte är min lilla bil, vilken på bilden visar hur nära i färg det sedan blev.IMG_1214-20140729

En gång i tiden fanns det en grind på de här grindstolparna, och en rosenbåge över. Det var rätt länge sedan, om vi säger så, och numer är grindstolparna både sneda och slitna.IMG_1213-20140729

Maken rätade upp stolpen (för honom var det bara att liksom hugga i och lyfta den på plats) och kalkmålade. Jag fixade nya blommor. Förändringen är total.IMG_1166-20140729

Efter att ha tvekat länge målade vi även storhusets dörrar blå och nu när vi har vant oss lite är vi sjukt nöjda. Ännu finare kommer det att bli sedan när vi får in spröjsade fönster till verandan.IMG_1165-20140729 IMG_1163-20140729Den humle som tidigare växte upp för att täcka verandan som ett solskydd grävde jag glatt upp förra året. Nu blommar klematisen och de fantastiska rosorna i rabatten i stället. Det där förvisso ett tag innan de vuxit sig stora nog att klättra upp runt fönstren, men jag har på känn att det kommer att vara värt väntan. Mathornet hänger på sin krok. Det blåser vi i så det ekar över åkrarna när barnen ska komma hem och äta. Det har visat sig synnerligen effektivt på långt fler än våra barn.

Verandans utveckling i bilder

Jag är inne på dag fem av feber, halsont och snuva och börjar känna mig rätt mör. Att föreläsa igår var kanske inte så här i eftertankens bistra ljus den bästa av idéer för i dag tar jag mig knappt ur sängen. Eftersom jag känner mig rätt rutten tänkte jag bjuda på bilder av verandan så som den såg ut för ett par dagar sedan innan den belamrades med saker från badrumsrenoveringen. När vi först flyttade hit såg den ut så här:

IMG_7480Det första vi gjorde var att måla den vit och städa (bara att tvätta bort flugskiten på fönstren gjorde stor skillnad) så att den blev så här:

IMG_7637Sedan släpade vi ner en gammal träsoffa som vi hittade på vinden. Bordet på bilden här ovanför står för tillfället i köket som det där bordet man lägger ifrån sig alla grejer på. Ett riktigt prima gammalt bord som stod på verandan, täckt med en allt annat än ny vaxduk, när vi kom hit.

IMG_8210Och nu, när vi äntligen sålt vårt förra hus och kunde få hit resten av våra grejer har vi möblerat om på verandan igen. Ungefär så här ser det ut nu:

IMG_0413-20140420Nästa steg blir att måla fönsterkarmarna vita och få dit ett vackert spröjs. men redan nu är verandan ett av mina absoluta favoritställen. Dels förstås för att mina fröodlingar växer så det fullkomligt knakar där ute, och dels för att den, åtminstone för mig, visar hur lite det egentligen behövs för att göra skillnad i ett gammalt, trött hus. Färgen fick vi begagnat, mattorna för typ 5 euro på loppis, tulpanvasen tror jag kostade 4 euro på samma loppis, soffan är hittad på vinden och fylld med soffdynor från en soffa som fick flytta till soffhimlen.  Det jag betalat mest för på bilden är högst troligen den sovande katten, Noppa. Värd varenda cent, förövrigt!

Badrummet som inte längre finns

Det här är just nu vårt badrum. Det kräver, som experterna skulle säga, lite fix.

IMG_0649-20140423 IMG_0657-20140423 IMG_0658-20140423 IMG_0672-20140423

Kuriosa: Vi hann ju förstås inte mycket mer än börja förrän Tilda fick löss. Som ska schamponeras bort. Såatteh.

Kalldusch

Jag älskar det här huset, det gör jag. Men just i dag är det lite svårare. Jag är nämligen fullkomligt beroende av att få duscha varmt. Om man inte eldar med ved i pannan så kan man duscha varmt i ungefär 3 minuter och 24 sekunder. Har man långt hår som måste tvättas är det inte tillräckligt. Det här brukar inte vara ett problem eftersom jag eldar i pannan varje dag.

Och jag är bra på att elda i pannan. Nöden har ingen lag och man lär sig vad man måste liksom. Men tamefan att det ska vara svårt att få futt på skiten i dag. Den bryr sig liksom inte om att jag städade ur askan, putsade insidan, talade milt till den, hämtade nya tunna vedpinnar att mata den med.

I dag är förstås också en sådan dag då jag inte får sitta inne på mitt kontor och skriva hela dagen, utan då jag måste göra mig någorlunda presentabel och stå framför ett gäng studenter. Våndan just nu. Jag vill inte duscha kallt!