Jag har korrläst mitt manuskrip fram till sidan 226 och det är uppenbart att jag inte kan skilja på ”were” och ”where”. Hoppas, hoppas, hoppas att jag hittat alla och att jag inte har fler eller allvarligare tankepruttar.
Vågar inte gå tillbaka i manuskriptet och kolla alls.
Hit och dit och tillbaka igen 
Du är inte ensam. Det går också att blanda ihop med ware, wear och we’re.
Och det är inte de enda orden, There, their, its, it’s, then, than, both, booth, beer, bear och oräkneliga andra.
Men som tur är blandar jag bara ihop dem när jag skriver. Felen sticker som fyrbåkar i ögonen när jag läser igenom vad jag skrivit. Och tur är väl det, annars vore det minst sagt ett problem som översättare.
Jag såg för ett tag sedan ett jäkligt bra klipp på youtube där en snubbe förklarade varför den engelska stavningen var bra. Fast då gällde det den brittiska varianten, inte den amerikanska. Jag hittar den tyvärr inte nu. Men i korthet menade han på att om man förstod att den underliga stavningen hade etymologiska orsaker så blev allt mycket klarare och istället för att bli en belastning så blev den en fördel. (Han motsatte sig därför stavningsvarianterna i amerikanska som när man skriver ”color” istället för ”colour” osv., och underbyggde det med väldigt bra exempel.)
Jag kan ju också den teoretiska skillnaden, men i över 300 sidor text så blir det gärna fel.
Jag tror att fenomenet till en icke oväsentlig del består i att man när man skriver (åtminstone när man skriver ungefär som man cyklar, det vill säga utan att fokusera hålla balansen när man mekaniskt präntar ned orden, utan istället har ögonen på att ta rätt färdväg så man anländer vid resmålet) så tenderar man, som svensk, att skriva efter hur det låter, och jag hör till exempel normalt inte skillnad på where and were, även om det finns skillnader i uttal. Orden skriver sig i hög grad av sig självt, och då blir det därför lätt förväxlingar av likaljudande ord i själva skrivandet.
Mitt motsvarande ord är which. Det blir så lätt witch… Och förstås favoriten literatrue
Här finns en utmärkt sammanfattning på detta problem i en bild (tänk att jag glömde ”two”, ”to” och ”too” tidigare, som är stadiga förväxlare) https://twitter.com/pippiglassbil/status/872290117670535168