När fantasin inte räcker till för medeltida genus

Jag är med i en förening som heter SCA och som sysslar med återskapande av medeltiden. I SCA är världen indelad i kungadömen, varav vi befinner oss i kungadömet Drachenwald som inkluderar Europa och Sydafrika. SCA styrs av en Board of Directors (BoD) med bas i USA, men varje kungadöme styrs av en kung och en drottning som kommit till makten genom att en av dem vunnit över alla andra kandidater i en kronturnering som hålls två gånger per år (så att en regeringstid är 6 månader).

För ett tag sedan diskuterade BoD om man skulle tillåta att en fighter i en kronturnering slogs för en consort av samma kön. Man kom fram till att frågan skulle avgöras av regerande kung och drottning inför varje turnering och Drachenwalds nuvarande regenter beslutade sig för att inte godta samkönade par för att upprätthålla traditionen att det ska finnas en kung och en drottning. Kungen och drottningen behöver förresten inte vara i ett parförhållande, utan kan vara kompisar – det ska tilläggas. När beslutet fattades brakade hela helvetet lös över regenterna, och även om det är väldigt medeltida med upplopp, högafflar, facklor och sånt så är det kanske inte så lyckat när det gäller en nutida lek.

Jag personligen stöder att kungen och drottningen får fatta det beslut de vill och så får väl nästa regentpar riva upp beslutet om de tycker att det var felaktigt. Det är trots allt inte särskilt lång tid det gäller och det är bara på skoj. Men så finns det många som ser beslutet som ett horribelt övertramp mot homosexuellas rättigheter och jag försöker förstå. Visst, på ett plan förstår jag ju hur varje situation där samkönat inte godtas kan tolkas som diskriminering men samtidigt talar vi här om en frivillig lek och ett beslut som kan stå sig i som högst några månader. Det är bara på låtsas alltihop ändå och beslutet är ju inte skrivet i sten, liksom. På min privata Facebook skrev jag att jag inte ser hur HBTQ-personers varande i SCA skulle förändras av det här beslutet. Så kom en av de smartaste typerna jag vet och frågade varför jag hade satt dit ett T.

Och sanningen är att jag klumpade ihop och generaliserade. Situationen för transpersoner inom SCA är fullkomligt bisarr, och en del av en betydligt större härva av konstiga genusuppfattningar och missförstånd angående medeltiden. Och stupiditet. En hel del stupiditet.

För i SCA så får man ta sig en persona – man får bygga sin medeltidskaraktär – men den måste vara ”period”. Den måste passa in i medeltiden. Man får alltså inte ha ett namn från 1500-talets Frankrike på en karaktär från 1100-talets Sverige. Man får inte ha en vapensköld som inte passar med det namn och den plats och den tid man valt och man ska försöka klä sig i kläder som inte avviker alltför mycket. Man får heller inte överskrida några genusgränser. En kvinna får inte ha en manlig persona och man får inte ha en persona utan genus.

Och det är någonting med fantiserad medeltid och genus som får folk att bli helt sjukt insnöade och traditionalistiska. Det samma gäller populärkultur. Det finns inte en medeltidsinspirerad film där inte någon ruggig typ förgriper sig på skrikande kvinnfolk och man kan glatt kvotera in PoCs på positioner de inte skulle ha haft men inte kvinnor (se t.ex. Thor, Merlin, Robin Hood). Fantasin räcker liksom inte till för att överskrida genusgränser. Allting annat kan man föreställa sig, men vid tanken på varierande genus, där skiter det sig med fantasin. Det hade säkert inte gjort mig lika trött om det inte var för att de genusgränser som inte får överskridas de facto är nutida fabriceringar som medeltidens människor sannolikt inte skulle ha känt igen. Vi är betydligt mer bekymrade över könsroller och genus och manligt versus kvinnligt än vad man var då.

För de som säger att man inte kan ha två drottningar eller två kungar på tronen eller att man inte kan få vara kvinna och klä sig som en man för att man inte gjorde så på medeltiden är ute på väldigt tunn is. Jag kan på rak arm nämna betydligt fler fall då kungar eller drottningar regerat tillsammans med andra diton och kvinnor levt som män än vad jag kan nämna fall då man avgjort vem som ska bli kung med en turnering. Hela SCA och största delen av den medeltidsinspirerade populärkulturen är ändå ett enda jävla cherrypickande så att man ska sitta och hålla så vansinnigt hårt på allt genusbaserat exkluderande är för mig fullkomligt obegripligt. Jag är ok med att skylla på att kungen och drottningen får göra som de vill – för det får de ju enligt reglerna i vår lek – men jag får tokspunk när man försöker motivera det med någon sorts kvasiakademisk ståndpunkt angående hur det ”verkligen var”. Om vi ska leka som det verkligen var får vi ge kungen rätt att halshugga mer eller mindre godtyckligt, och ge pöbeln rätt att avsätta honom om de lyckas inta hans borg. Dessutom borde han ha en massa älskarinnor att avla barn med. Väldigt medeltida.

Jag antar att alla ni som inte är med i SCA är rätt chockade, om ni fortfarande är kvar. Vad jag försöker säga, och vad som blev väldigt tydligt för mig när det här bråket uppstod, är att historien är brokig. Genus var aldrig enkelt. När vi låter oss inspireras av historien (och till och med när vi försöker återskapa delar av den) har vi möjligheten att tolka genus betydligt mer öppet än vad vi ofta gör. Det gäller både maktförhållandet mellan män och kvinnor och inte minst genus som betydligt större än bara två kön. Det skulle inte vara en nutida efterkonstruktion, utan ett sätt att vara lite mer ödmjuk inför förflutna tider.

Dessutom vill jag också säga att jag ska bli bättre på att inte klumpa ihop alla bokstäver jag kan komma på när jag egentligen menar homosexuella. Det är en himmelsvid skillnad på att vara trans och att vara homosexuell. Skärpning gäller!

5 thoughts on “När fantasin inte räcker till för medeltida genus

  1. Jag följde ett tag en tumblr som heter People of Color in European Art History, som är intressant men asjobbig att följa pga tumblr-uppdateringar in absurdum (jag är för gammal) så nu gör jag inte det längre, men i alla fall: bloggens mission statement är att lyfta fram POC (rasifierade, natch) människor som avbildats i europeisk konst från typ tidig medeltid framåt, eftersom bloggaren menar att det pågår en ”vitifiering” av Europas historia, så att det framstår som om det aldrig funnits POC i Europa förrän typ 50-talet. Hen menar att även om det förekommer POC i konstverk så beskärs ofta verket i böcker m.m. så att bara vita människor är kvar. Värt en glutt faktiskt, det var mycket tankeväckande för mig iaf. Det förekommer också resonemang om hur mycket färgen på huden spelade roll som ”utlänningsmarkör” jämfört med t.ex. kläderna och kulturen osv. Om man inte tänkte i termer av raser, som i över- och underordnade, på medeltiden så var kanske färgen på huden inte mer anmärkningsvärd än den konstiga mössan antar jag?

    • Med tanke på vad jag hört en kompis berätta om sina släktingars syn på smålänningar så är jag helt på det klara med att det där med hudfärg inte alls är i närheten av nödvändigt för att få till rasistiska strukturer. Den där konstiga mössan och svårigheter med språket var nog mer än tillräckligt.

  2. Jag känner igen exakt samma tendenser från rollspelsvärlden. Och då menar jag exakt samma. Det må finnas magi och drakar i spelet, man kanske inte kan gå 20 meter från stan utan att bli anfallen av banditer eller jätteråttor (varför har ingen tagit tag i det problemet, och hur fan kan det finnas nog med mat både åt banditerna/jätteråttorna och bönderna i trakten?) och ni kanske går runt och svingar vapen som är dubbelt så stora som vad är praktiskt utan problem men att en kvinna skulle kunna vara smed? Eller att det skulle kunna finnas homosexuella? Skärp dig! Komma här med dina av politik nersmutsade idéer och förstöra den realistiska känslan i spelet!

    Det är deprimerande hur svårt vissa personer har att släppa heteronormativa föreställningar om genus och sexualitet. Särskilt i ljuset av att det finns många personer (främst kvinnor) som aldrig börjar spela för att de inte känner att de har någon plats i hobbyn.

  3. Det bör kanske också tilläggas att kvinnor får slåss i krontorneringarna. För att undvika de värsta ramaskrina.

    Och sen kan man ju diskutera huruvida det är ok att fighting är så högt premierat, då det ju inte direkt går att undvika att det fortfarande är manligt kodat. Jag har alltid önskat att det skulle finns formaliserade krav för en consort (mer än att personen ska ha närvarat på X antal event och vara över 18) så att furstepar/kungapar alltid representerar fler sidor av SCA än bara rottingbankandet. Typ att consorten ska ha åtminstone motsvarigheten till Gyllene Bandet/Ljusorden.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s