Lilla genusskolan. Del 1.

Det är många som efterfrågat tydligare och mer lättfattlig information om vad genusvetenskap egentligen är, en sorts introduktion till genusvetenskap. Det här är första delen.

På samma sätt som alla andra ämnen vid universitet kan genusvetenskap presenteras på många olika sätt. Vad jag presenterar här ska alltså inte ses som det enda sättet genusvetenskap bedrivs på, utan som ett av dem. I den här första delen går vi igenom vad genus är och lite kort om genusvetenskapens historia. Nästa gång kör vi på med teorier.

* Genus är socialt konstruerat kön. Att ett sådant finns råder det inga som helst tvivel på. Genus är förväntningar på beteende, karriärval, kläder, preferenser och så vidare på grund av om vi föds som pojkar eller som flickor.

* Studerar man genusvetenskap behöver man inte konstant ta ställning till biologiskt kön, för det är inte vad man studerar. Som ett exempel skulle vi kunna ta de nu väldigt aktuella leksakskatalogerna. Den som forskar i de biologiska skillnaderna skulle till exempel kunna konstatera att flickor är genetiskt kodade att dras till ansikten och därför mer benägna att leka med dockor. Däremot vet vi att alla flickor inte vill leka med dockor och att alla barn som leker med dockor inte är flickor. Det behöver alltså inte vara det biologiska i oss som avgör om flickan vill leka med dockor. Dessutom är det helt säkert inte det biologiska i oss som gör att den lilla pojken som vill vara med och leka med dockor inte vågar. Det är har genusvetenskapen kommer in. Leksakskatalogerna är tydligt könsindelade, med färgkodning och med barn av ett visst kön som leker med en viss sorts leksaker. Den här indelningen kommer att påverka vad barnen vill leka med, eftersom en av de första grupperna barn lär sig att identifiera sig själva med är kön. När man studerar hur genus konstrueras i leksakskataloger är det irrelevant om en del flickor är biologiskt virade att gilla dockor; förväntningen är att alla flickor ska göra det.

* När de första kvinnornas släpptes in på universitetet år 1870, fanns ett enormt behov av att undersöka kvinnors levnadsvillkor, historia, biologi. Allt. Det hade inte gjorts. Kvinnovetenskap etablerades som ämne på 1960-talet och på den tiden var också ett av de uttryckliga målen att ge kvinnan upprättelse. Därifrån har utveckling gått ordentligt framåt och numera kallas ämnet genusvetenskap, för fokus har flyttats från enbart kvinnor till relationen mellan män och kvinnor. Fortfarande bedrivs viss forskning enbart på kvinnor, men det finns också forskning enbart på män.

* Det finns, åtminstone inom genushistoria, en ganska stor skillnad mellan forskning i Sverige (Norden) och forskning i den engelskspråkiga världen. Möjligen har den med generationsskillnader att göra, och influenser från när det var ett ställningstagande att ha genusperspektiv. Den här aspekten var nyligen aktuell i en FB-grupp för genushistoriker (som är stängd, så jag refererar inga namn eller citat) där frågan restes om genus nu blivit objektivt. För mig, som inte är feminist och som studerat genus i 10 år, är det självklart att det är objektivt. För alla mina nära kollegor är det lika självklart, och för de flesta som studerar genus som jag byter åsikter med på internet är det också självklart. Merry Wiesner Hanks, en av de mest namnkunniga genushistorikerna, konstaterade i en föreläsning i Plymouth i augusti att ”gender has gone from being controversial, to being indispensable” (ungefär).

* Genus är en självklar kategori, men är inte den enda eller alltid den som påverkar mest. Ibland kan klass eller etnicitet ha större påverkan, men alla dessa faktorer samverkar. Det här är också en del av genusvetenskapen och kallas för intersektionalitet. Det är olika saker som gör oss till dem vi är och som kommer att påverka hur vi reagerar på samhällsfenomen.

* Genus är INTE kvinnoproblem och genusvetenskap är inte en vetenskap som endast är inriktad på att lyfta fram problem kvinnor har i samhället. Genusvetenskap lyfter istället fram mängder med olika aspekter av vårt beteende som vi kanske trodde var biologiskt och oföränderligt. Ur ett historiskt perspektiv har de flesta biologiska argument talat för mäns fördelar (i betydelsen makt över sitt eget liv) på kvinnors bekostnad. För 100 år sedan handlade det om att kvinnor inte skulle tillåtas i högre utbildning för att de inte var biologiskt lämpade för sådant avancerat tänkande. I dag handlar det mer om att kvinnor inte förekommer på toppositioner för att de inte är biologiskt lämpade för konkurrens. Förväntningarna på kvinnor att vara på ett visst sätt och på män att vara på ett annat påverkar oss i vårt bemötande av andra. Så länge vi inbillar oss att bemötandet alltid sker på grund av att det är ”naturligt” att det är på ett visst sätt förnekar vi den starka inverkan stereotyper har på hur vi agerar. Då kommer vi heller inte att kunna gå bortom stereotyperna och bryta dem. I takt med att samhället blir mer och mer jämställt kommer också de stereotyper som påverkar män fram och genusvetenskapen arbetar för att belysa alla dessa förväntningar på män och kvinnor som finns och som är en del av vår kultur, oavsett vem stereotyperna gynnar.

* Genusvetare tar fram information om genus, men är inte sysselsatta med att politisera resultaten. Det vill säga, genusvetare kan förstås fungera som rådgivare eller sitta med i beredningar på samma sätt som representanter från andra discipliner, men det är inte vad de flesta genusvetare gör.

Så där. En första introduktion. Fråga om det är något som ni tycker är oklart. Om allt ni vill säga har att göra med feminister kan ni vara tysta.

12 thoughts on “Lilla genusskolan. Del 1.

  1. Tack!

    När du säger det är ett av sätten du presenterar. Menar du då det som är mest ”main stream” just nu? I Sverige? I Världen? Är de andra sätten också bra? Är de väldigt annorlunda?

    Du menar det i Sverige är en objektiv vetenskap? Betyder det då att det handlar om mätbara faktorer? Är inte det just mätbarheten genusforskningen fått utstå kritik för? Och vad är en ickeobjektiv vetenskap? Finns det?

    När tycker du kvinnoforskningen blev genusforskning? Fanns det något tydligt brytningsskede?

    ”Fortfarande bedrivs viss forskning enbart på kvinnor, men det finns också forskning enbart på män.”
    Vad menar du med det här? Det handlar då t.ex. om vilka problem kvinnor har med att uppfylla de könsnormer som ställs på kvinnor? Men när det berör båda könen så är det t.ex. hur många cent kvinnans euro är?

    Finns det metastudier (eller något?) om vad som är fördelningen mellan forskning som lyfter fram hur mycket problem män och kvinnor har i samhället?

    Hur mycket genusforskning finns det om fler än två genus eller obestämt genus?

    Finns det genusforskning om genusforskning? 🙂

    Hur många doktorerade genusforskare finns det ungefär i Sverige?

    • Det här sättet är väldigt main stream. Har svårt att tänka mig någon genusvetare som skulle opponera sig emot det som står här.

      Det finns precis lika mätbara faktorer inom genusvetenskap som inom andra delar av humaniora och samhällsvetenskaper

      Kvinnoforskning blev genusforskning vid olika tidpunkter. Fortfarande finns det viss ren kvinnoforskning kvar också. Ett tydligt brytningsskede har det inte funnits.

      Det kan handla om vilka problem kvinnor har att uppfylla könsnormer, visst, men då alltid inom ett visst specifikt fält. Vad gäller män har det forskats mycket om fadersrollen till exempel. Jag är inte säker på om det är någon genusforskare som forskat i hur många cent en kvinnas euro är.

      Dels finns det queerforskning, där mycket av forskningen kring det obestämda genuset hamnar. Dels är det inom medeltidsforskning ganska allmänt att det finns fler än två genus.

      Det finns forskning om genusforskning. En vän och kollega gjorde mig uppmärksam på en kommande doktorsavhandling om feminismens koppling till genusvetenskapen, till exempel.

      Jag har uppriktigt inte en aning om hur många doktorerade genusforskare det finns i Sverige. Inte. En. Aning.

  2. ”* Genus är socialt konstruerat kön. Att ett sådant finns råder det inga som helst tvivel på. Genus är förväntningar på beteende, karriärval, kläder, preferenser och så vidare på grund av om vi föds som pojkar eller som flickor.

    * Studerar man genusvetenskap behöver man inte konstant ta ställning till biologiskt kön, för det är inte vad man studerar.”

    Fråga – är det alltså att man förutsätter att vissa saker är genus och inte biologi eller behöver man stöd (empiriskt) för att säga att det är på det sättet innan man får lov att försöka dra slutsatser? För det är ju här som många har ett problem – tex ”den dokumentär som ej får nämnas vid namn” ( 😉 ) där man har förutsatt att intresse grundar sig på genus och inte biologi.

    • I Dokumentären Som Ej Får Nämnas är mitt största problem att de genusvetare som intervjuas låter rätt arroganta (om det nu inte är ett språkproblem, men det tror jag inte) när de avfärdar allt biologiskt istället för att förklara varför det inte var relevant just i den kontexten.

      Men om vi säger så här: det finns ingen av de könstypiska skillnader mellan vuxna män och kvinnor som.kan förklaras enbart med biologi för mellan vuxna män och kvinnor är skillnaderna oproportionerligt stora. När man undersöker exempelvis intresse finns det alltså alltid ett element av genus. Det är det elementet, den delen, genusvetenskapen undersöker. Däri ligger också det empiriska stödet.

      Alternativet är ju förstås att man inte godkänner varken genus eller biologi eller något som helst annat för att diskutera skillnader och likheter mellan män och kvinnor eftersom det inte går att avgöra exakt vad som är vad. Men förneka bara det ena av det, det låter sig inte göras.

      • ”När man undersöker exempelvis intresse finns det alltså alltid ett element av genus.”

        Okej. Om vi utgår från den forskning som togs upp i programmet så såg man att ju mer jämställt ett land är (antar att de använde jini-koefficienten (vet ej hur den stavas)) desto större är skillnaderna i yrkesval mellan könen.
        Innebär det att genusskillnader ökar med ökad jämställdhet? Det tycker jag låter konstigt. Hur förklarar man det i så fall?

        Borde det inte vara tvärt om – dvs att:
        1) om man har friheten att välja vad man vill
        2) förutsätter att intresse på ett biologiskt plan inte skiljer sig särskilt
        Leder till
        3) skillnaderna minskar

        Den enda andra logiska förklaringen som jag kan tänka mig just nu är att genussystemen är starkare i sverige än i tex indien… men det tror jag kan vara lite svårt att motivera.

        Hur tänker du om detta?

      • ”Men förneka bara det ena av det, det låter sig inte göras.” Det är helt korrekt.
        Det finns både biologi och genus, det vill säga kulturella mekanismer. Det märkliga är att dessa kulturella mekanismer behandlas som något avskilt från det biologiska. Jag skulle vilja säga att genus/kultur är ändå system som har sin grund i det biologiska men som osökt blir förstärkt i genom samhällets återkoppling.
        Att försöka koppla bort denna förstärkande och (ibland skadliga) återkoppling är det som jämställdhetsarbetets främsta och kanske ända mål, vilket är väl motiverat och är ett ädelt arbete som tillåter alla att få leva sina liv så som de själva känner för det. För är det något som är en biologisk sanning så det den biologiska mångfalden som gör varje individ unik.

  3. ”Genus är socialt konstruerat kön”. Redan här blir jag förvirrad. Ja, en gång i tiden lärde jag mig att definitionen på genus är just vad du beskriver. Svenska wikipedia verkar också hålla med. Och då blir ju satser som ”alla genusskillnader har sociala orsaker” inte särskilt kontroversiella, bara en upprepning av definitionen. Men sen har jag på diverse bloggar lärt mig att så enkelt är det inte alls, andra forskare har andra definitioner – vilket engelska wikipedias definition av ”gender” ger stöd för. Eller är genus och gender inte samma sak?
    Blir svårt att diskutera när vi inte ens kan fastställa de grundläggande begreppens definition. Jag vill gärna hålla mig till din definition, men misstänker att alla andra inte gör det.

    ”Dessutom är det helt säkert inte det biologiska i oss som gör att den lilla pojken som vill vara med och leka med dockor inte vågar.” Håller jag helt med om. Jag minns än hur min 2-åring glatt lekte med dockor tills han började på dagis, och de andra grabbarna tog honom åt sidan och förklarade läget. Sen fick hans action-figurer stå ut med att läggas i en säng och få saga och godnattkram.

    ”Studerar man genusvetenskap behöver man inte konstant ta ställning till biologiskt kön, för det är inte vad man studerar.” Men nog behöver man väl emellanåt ta ställning till just detta. Nog är det väl intressant att spalta upp vad som är genus, och vad som inte är det? Nog är det väl intressant att vetenskapligt utreda om den skeva könsuppdelningen i vård- och ingenjörsyrken beror på sociala faktorer, biologiska faktorer, eller en härlig blandning av båda? OK, jag kan tänka mig att genusvetenskapen kan överlåta åt andra vetenskapsgrenar att ta fram detta. Men när resultaten kommer fram, så måste ju genusvetenskapen suga upp resultaten. Givetvis görs detta redan i viss omfattning; hittills har jag inte hört talas om någon genusvetare som hävdar att könsorganen växer inåt respektive utåt pga social påverkan. Men gränsen för var kön tar slut och genus tar vid borde väl vara högintressant för genusvetenskapen?

    • På engelska använder man gender för att beteckna alla sorters skillnader mellan män och kvinnor just för att det alltså är omöjligt att säga exakt vad som är vad. Det är också så jag gör i min egen avhandling. Gränsen därimellan hade säkert varit intressantare om det inte vore just för att den helt enkelt inte går att avgöra. Det går inte säkra för social påverkan, ens på spädbarn.

      Det är förstås väldigt synd.

      • En fråga kring begreppen: upplever du att de flesta (i vetenskapliga sammanhang då) pratar om ‘genus’ eller ‘kön’? Jag är visserligen inte i första hand genusvetare, även om jag publicerat sådant som nog skulle kunna räknas dit, men jag hör väldigt sällan någon prata om ‘genus’ faktiskt (då rör jag mig i och för sig främst i sociologiska och språkvetenskapliga sammanhang). Själv använder jag uteslutande ‘kön’ när jag skriver på svenska (fast ‘gender’ på engelska). Jag tycker att det ofta blir problematiskt att inom samhällsvetenskap prata om biologiskt respektive socialt kön (genus), eftersom ju båda konstrueras socialt (om man utgår från en epistemologisk konstruktionism). Hur tänker du? Finns den här diskussionen också inom historia?

  4. Pingback: En intressant fråga på Lilla Genusskolans första del | Hit och dit och tillbaka igen

  5. En sak som jag brukar undra över är att det inom genusvetenskapen verkar talas (och spekuleras) så lite om orsaken till strukturer, eller förväntningar som du skriver. Varför finns det en struktur som gör att kvinnor har mindre inkomster än män eller en förväntan att pojkar ska leka med traktorer? Jag tycker mig ofta läsa mellan raderna att bakgrunden sist och slutligen är att män är onda och därför förtrycker kvinnor (medan jag själv är mer benägen att tro att det handlar om att strukturerna under vissa förhållanden har gett ett visst samhälle eller en viss kultur fördelar i konkurrensen med andra samhällen eller kulturer).

    Håller du med om mitt intryck att orsakerna inte får så mycket utrymme i diskussionen, eller är jag ute och reser?

  6. Pingback: Genusämnets avgränsningar | Bashflak

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s