I bilen. Vi konstaterar att nästan alla vi känner väntar barn.
Tilda: Du mamma. Tänk om du får en baby i magen.
Jag (försöker att inte köra av vägen i blind panik): Nej herregud ändå! Inga mer babysar in den här familjen!
Tilda: Men tänk om det blir så ändå.
Jag: Men det blir det inte.
Tilda: Hur kan du veta det?
Jag (svär inombords): För att det är jag och pappa som bestämmer det.
Tilda: Men hur ska magen kunna veta vad ni tycker. Den har ju inga öron!
Jag (försöker förtvivla kväva skrattet och snärja mig ur diskussionen på ett mer pedagogiskt sätt än att locka med att vi köper en ny Barbie om vi bara kunde släppa det här ämnet): Jo alltså. Det behövs delar från både mamman och pappan för att det ska bli en baby. Och sätter man inte ihop de delarna, då kan det inte bli någon baby.
Tilda (tystnad)
Jag (djupare tystnad)
Tilda: Mammaaaa….
Jag (helvete): Ja, älskling?
Tilda: Hur ska jag då få en baby om jag gifter mig med en flicka?
Jag: Då får ni adoptera en baby.
Tilda: Hos barntjuvarna.
Jag: Nej. Det kallas barnhem. Därifrån kan man adoptera en baby.
Tilda: Vad bra! Det ska jag göra då!
She is pretty awesome that daughter of ours… I still think that when they are teenage and their girlfriedns elope together I will have an incredibly hard time not laughing my ass off!
And I will laugh when they run off with YOUR girlfriend! 😉
Härliga barn!
🙂