#1: Jag plockar ner julstjärnan i köksfönstret.
Tilda (som om historiens mest uppmärksammade avrättning var mitt fel): Hej då, Jesus.
#2: Jag sorterar en kasse med begagnade kläder som Tilda har fått.
Tilda (dansar en virvlande dans): Mamma, vet du vem jag ska gifta mig med?
Jag (uppriktigt nyfiken): Nej. Med vem då?
Tilda (snurrar lyckligt): Med de här byxorna!
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag förstår henne precis, men jag brukar ju uttrycka mig lite så om inanimata föremål, jag älska de här byxorna jag ska gifta mig med dem när jag blir stor, jag älskar kaffe jag ska gifta mig med kaffe när jag blir stor, och så vidare. Dock krävs det lite mer för att jag ska säga det när det kommer till människor, ganska mycket faktiskt.
🙂 Byxor förstår så mycket bättre än många människor…