Tilda: Mamma.
Jag: Mmm…
Tilda: Kan jag få ett muminkex som är två.
Jag: Eh. Va?
Tilda (talar långsamt och tydligt som om problemet är att jag hör dåligt): Kan jag få ett muminkex. Som är två (håller upp två fingrar).
Jag: Alltså. Du vill ha två muminkex?
Tilda (lättad att jag äntligen fattat): Ja! (sätter händerna i sidorna) Och om jag inte får två muminkex, då tar jag tre.
Fantastiskt! Vilken rörlig tanke!
Jag älskar att prata med barn just därför. Ofta låter det som om de inte har en aning om vad de pratar om, men om man bara försöker förstå så inser man att de är flera tankesteg före.
Fantastiskt! Hon kan nog skippa Hanken. Med såna skills kan man säkert bli en hyfsat bra försvarsadvokat också.
Hahahaha! Jo, båda mina barn är obehagligt bra på att förhandla fram saker…