Jag fick en fråga som jag tycker är så relevant att jag svarar på den i ett eget inlägg. Grejen är den att jag kategoriskt förkastade alla sorters hänvisningar till Henry Laasanen som en röst att ta på allvar när man diskuterar jämställdhet. Många av er kanske har levat lyckligt ovetande om Henry Laasanen och jag ska inte förstöra er dag genom att ta upp fler punkter än den jag själv refererade till. Henry skriver att kvinnor är bra på att projicera. Exempelvis tror kvinnor att de är hotta om de är framgångsrika, bara för att framgångsrika män är hotta. Det samma gäller tatueringar. Tatuerade män är hotta, därför tror kvinnor att de också är hotta om de skaffar sig en tatuering, men en tatuering passar inte på kvinnor utan ser ut som en hudskada och resulterar endast i att kvinnan misstas för en prostituerad eller invalid. Dessutom förväntar sig män att tatuerade kvinnor är lättfotade kvinnor.
Henrys slutsats är således att kvinnor som tatuerar sig sänker sitt marknadsvärde. Kommentaren till mig efter att jag dömt ut Henrys trovärdighet var att jag ”[s]om forskare skall […] uppmuntra till debatter och analysera innehållet. Inte förkasta debatter innan de börjat. Det skulle inte förvåna mig det minsta om vad Laasanen sade om tatueringar visar sig stämma i det sammanhanget men jag tar varken för givet det stämmer eller icke stämmer.”
Så jag analyserar innehållet:
Laasanens utgångspunkt är ett marknadsvärde, utan referens till vad som betecknar vare sig en marknad eller ett värde. Vidare belägger han den odefinierade gruppen ”kvinnor” – utan hänvisning till faktorer så som ålder, geografisk härkomst, civilstatus etc. torde detta röra sig om grovt räknat drygt 3,5 billioner exemplar – med detta fiktiva värde och påstår sig ha bevis för att samma fiktiva värde på den lika fiktiva och odefinierade marknaden minskar med en tatuering. Det finns inte ens ett spår av vetenskaplighet i detta resonemang, det finns ingen grund för en verklig debatt om sannolikheten av hans tes att utgå ifrån, för det är inte en mätbar tes förankrad i någon som helst definierad verklighet. Hela teoribildandet (om vi ska vara lite generösa och kalla det så) är så ogrundat att man inte ens kan ta ställning till om det stämmer eller inte. Det är inte något jag som forskare skulle vilja uppmuntra.
Därför har jag heller inte tidigare velat kommentera Henry. Att påstå att kvinnor (eller män, eller svarta, eller handikappade, eller vilka människor som helst) har ett marknadsvärde är just sånt som får vissa lättpåverkade, enfaldiga individer att tro att det finns en poäng – att det finns någon sorts vetenskaplig grund – trots att det inte finns en enda forskare sedan rasbiologin dog ut och den subventionerade slavmarknaden upphörde som skulle beteckna människor med ett marknadsvärde. Det Henry gör är objektifiering i sin absolut mest inskränkta form. Han förutsätter att kvinnor vill ha en karriär och en tatuering för att göra sig attraktiva inför män, att kvinnor är för korkade för att förstå att de ser ut som invalider (och den jämförelsen är inte så lite nedlåtande) och att de män som säger att kvinnan har snygga tatueringar egentligen säger så om ”deras dumma och fula tatueringar” för att alla vet att man får sånna kvinnor i säng. Det blir liksom knappast mer chauvinistiskt än så.
För mina protester handlar inte om huruvida tatueringar på kvinnor är snyggt eller ej. Om den saken får man tycka vad man vill. Det här handlar om kvinnors självklara rätt att tatuera sig, sminka sig, klä sig precis hur fan de vill utan att ödmjukt be någon finsk mansgris och hans grymtande gelikar om lov. Det handlar om att kvinnor gör något som de vill, för att de vill det, inte för att tilltala en manlig publik. Därför har jag inte tidigare bemödat mig om att kommentera Henry Laasanen. För mig är alla människors lika värde alltför självklart för att vilja debattera det.
PS: Henry menar att kvinnor som tatuerar sig sänker sitt marknadsvärde. Men han menar också att kvinnor inte har lärt sig ”sanningen om tatueringar” för att män ändå vill ligga med dem. Om marknadsvärdet på tatuerade kvinnor är lågt torde således, med samma logik, marknadsvärdet på de män som fortfarande köper vara betydligt lägre. Right?
Hit och dit och tillbaka igen 
Haha, snacka om att karln tycks uppvärdera sina åsikter till någon form av pseudovetenskaplighet… För det kan ju t.ex. inte vara så att det finns en hel del män som gillar tatueringar, även OM vi nu mot all förmodan, vett och sunt förnuft skulle diskutera ”marknadsvärde” (med vilket jag helt fräckt antar att han i själva verket menar i hur hög grad en individ är attraktiv).
Jo, man skulle ju lika gärna kunna se det som att tatuerade kvinnor de facto höjer sitt marknadsvärde inom en specifik målgrupp.
Javisst kan man säga det – men ingen kommer att säga det – för med samma logik skulle PUA-tekniker som sänker kvinnors självkänsla (typ neggar) bara höja kvinnors marknadsvärde inom en specifik målgrupp.
Dvs ju lägre syn kvinnor har på sig själva ju högre marknadsvärde hos män för ju mindre risk för rejection och ju större sannolikhet för sex. Men ingen beskriver en sådan kvinna på det sättet.
Du missar poängen. Känslor som ”gillande” har inget egenvärde hos människan. De är bara summan av effekter. Människor ”gillar” saker de upplever är till deras fördel som individer och som grupper (Vad trodde du gillande finns till för?).
Den vetenskapliga frågan är huruvida vad människor upplever är till deras fördel verkligen är till deras fördel objektivt sett. I detta fall är det alltså helt irrelevant vad peronen tycker om sin egen tatuering. Det är effekten tatueringar har på andra människor som är relevant.
”Det här handlar om kvinnors självklara rätt att tatuera sig, sminka sig, klä sig precis hur fan de vill utan att ödmjukt be någon finsk mansgris och hans grymtande gelikar om lov.”
Upplysningsvis är det en rättighet som ingen MAN har så vill man förespråka det så stödjer man ett ojämställt samhälle. Jämställdhet är könens relation till varandra inte kvinnans relation till politiskt-teoretiska önskemål om hur fantasisamhällen borde se ut.
Va? Känslor som ”gillande” har ett enormt egenvärde hos människan. Människor kan göra de mest bisarra saker som är långt ifrån till fördel för varken dem själva eller människor som grupp för att de vill bli gillade eller för att de tror på något högre och större. Martyrskap är förmodligen extremformen.
Och effekten tatueringar har på andra människor är knuten till tid och kultur. Se bara på vad Joonas skriver bland kommentarerna ovan.
Charlotte:
”Va? Känslor som ”gillande” har ett enormt egenvärde hos människan.”
Nej, värde för människan finns enbart i positiva effekter för människan. Missbrukare gillar att missbruka men det betyder inte att det har egenvärde (bortom eventuella – inte sällan sociala – effekter) för dem att göra det. Det är därför AA är en social organisation, människor vars sociala liv inkluderar supande ”gillar” att supa. GIllandet i sig är värdelöst. Däremot kan de ha enormt egenvärde för andra människor med religiösa, politiska eller kommersiella maktpositioner att fortsätta lura människor.
”Människor kan göra de mest bisarra saker som är långt ifrån till fördel för varken dem själva eller människor som grupp för att de vill bli gillade eller för att de tror på något högre och större. Martyrskap är förmodligen extremformen.”
Martyrskap är rent lurendrejeri. Om du exempelvis tittar på dokumentären om Terrordåden i Bombay 2008 kan du höra hur ointresserade de unga männen som genomförde massakern var. De fjärrstyrdes helt av sina handlers i Pakistan och skrämmande nog kan vem som helst höra samtalen för Indiska Underrättelsetjänsten spelade in alltihop i realtid. Dessutom lyckades indiska polisen ta en av terroristerna levande och förhöra denne. Han berättade om den intensiva hjärntvätt som ”martyrerna” genomgått.
Vidare så är ett vanligt sätt att skapa martyrer att köpa unga män från fattiga familjer. Om bara mannen beger sig till land A och mördar X antal människor kommer terroristledarna att betala familjen flera årslöner. Som sagt, Lurendrejeri. Martyrskap är av värde för andra människor än martyren och helt värdelöst för martyren. Personerna som driver personer att bli martyrer gör i regel allt de kan för att själva inte bli det.
”Och effekten tatueringar har på andra människor är knuten till tid och kultur. Se bara på vad Joonas skriver bland kommentarerna ovan.”
Tatueringar betyder samma sak idag som det alltid gjort. Huruvida någon kultur kan skapa en annan betydelse för tatueringar är i bästa fall helt okänt men inga som helst vetenskapliga data styrker påståendet att vi kan ändra tatueringars betydelse. Sådant är rena önskedrömmar.
Hur höjer/sänker man sitt värde som tatuerad kvinna då själva tatueringen inte syns?
Bah!
Kanske man kan anklagas för falsk marknadsföring om man inte visar att man har en tatuering innan köp? Så att nån stackare råkat bjuda en på tre drinkar när alla vet att det borde räcka med en om kvinnan är tatuerad.
Laasanens inlägg grundar i ganska stor grad på hans bok Naisten seksuaalinen valta där hans nyckelbegrepp och perspktiv förklaras, man förstår bättre vad han är ute efter om man läst boken, om man nu ens är intresserad av att förstå. Hans bok är vetenskaplig men hans blogg är inte så strkit men sen igen så har han inte hävdat det heller.
Nu har ju inte jag läst hans bok, men stora delar av hans gradu som boken baserar sig på. För det första blev inte gradun ens godkänd innan han överklagade och fick den bedömd på nytt. Oavsett vilken bedömning som var rättvisast är det ändå ett tydligt varningstecken. För det andra är hans mål att undersöka hur kvinnors sexuella makt över män spelar in på jämställdhetsdebatten i en finländsk, nordisk och västerländsk kontext trots att ingen av hans källor specifikt rör Finland eller ens Norden. För det tredje vill han opponera sig mot vad han kallar feministiska dominerande teorier av vilka han tar upp endast en; socialkonstruktivism, vilkens trovärdighet enligt honom försvagas av att företrädarna (som inte nämns vid namn) främst är ideologiskt, inte vetenskapligt, motiverade. För det fjärde menar han att de som företräder socialkonstruktivism ofta är emot att sexualitet är en del av vår biologiska natur och som stöd för detta påstående har han ett(!) paper presenterat vid en konferens 2003, inte socialkonstruktivistisk forskning. För det femte skriver han att man i feministisk teori har sett det patriarkala systemet som ett sätt att kväva kvinnlig sexualitet, och hänvisar återigen till en(!) artikel skriven 1998 som en sammanfattning av ett forskningsläge utan referens till något av alla de hundratals verk som rör patriarkat och sexualitet.
Och det här är min största invändning: I hans diskussion om vad feministisk teori innebär och vilka utgångspunkter feministisk forskning har refererar han till ett enda verk som kan sägas tillhöra den forskningskategorin; en bok utgiven 1975(sic!) om män, kvinnor och våldtäkt. Den boken är på intet sätt representativ för feministisk forskning nästan trettio år senare. Hela hans teoretiska utgångspunkt faller på att han inte på riktigt läst ett enda verk med feministisk teoretisk bas.
Min kritik handlar här alltså inte om vad han kommer fram till, utan hur han kommit fram till det. Hans arbetssätt är långt ifrån vetenskapligt.
From a purely sales and marketing perspective, I would say tattooed women are aiming for a niche market instead of competing with the main stream which again from a commercial point of view is quite clever.
Will you still love me when I get a tattoo? And what will that do to my value..? 😉
Depends on my perspective…. I could take the Japanese perspective and consider you an outcast, or I might take the Maori perspective and consider you more valuable… It’s just crazy how many cultures we have around the world that have their own take on tattoo’s.
Or we could start our own culture in which I am worshipped!
Det stämmer att hans bok inte är så välgjord med det förändrar inte på faktumet att där finns frågor att utreda och att ingen har varit intresserad av att utreda dessa frågor, allra minst feminister till vilkas arbetsuppgift det borde tillhöra. Han har åtminstone försökt till skillnad från feminister som endast gjort motstånd mot alla utredningar av denna sort med hänvisningar till ”taskig kvinnosyn” och ”kvinnohat”. Och alla vetenskapliga ivändningar som du lyfte upp var ganska irrelevanta eftersom han inte koncenterar på såna utan mera med mha. social exhange theory klargör heterosexuell parbildning. Man måste se om han har fel i sin huvudsakliga ambition och där tror jag han inte har helt fel.
Kanske det här nu är en sån där allmän kommentar som jag inte borde svara på men du; ”feminister till vilkas arbetsuppgift det borde tillhöra”. Feminist är ju inte ett jobb.
Det vetenskapliga invändningar jag hade är fullkomligt avgörande för trovärdigheten i hans framställning. Han skriver själv att han vill utmana feministisk teori. Det är väl en jättebra grej! Men han baserar hela sin uppfattning om feministisk teori på hörsägen och fördomar eftersom han de facto inte läst feministisk teori. Hans eget uppsatta mål blir inte uppfyllt. I vetenskaplig text är det en katastrof.
What do you mean ”start???
🙂 Evolve…?
Vän av ordning tycker att du skriver en bra text, men känner sig nödgad att påpeka att det knappast handlar om 3,5 billioner kvinnor, för såvitt jag vet lever det bara människor på jorden och här är vi ca 7 miljarder människor. Du kanske tänkte på det engelska ordet för miljard, dvs billion?
Och det finns biljoner anledningar till varför jag inte blev matematiker… Tack för rättningen!