Poppy är sjuk, eller: ett inlägg om världens dyraste katt

Ni som har följt med vet att jag i söndags oroade mig över att Poppy verkade se dåligt och att redan då grubblade över förgiftning. Eftersom Poppy inte uppvisade ett enda av tecknen på förgiftning (aptitlöshet, kräkningar, diarré, död) väntade jag till måndagen innan jag ringde veterinären. Som ni vet visade det sig att Poppy inte bara var förgiftad utan att hon fortfarande på måndagen befann sig i ett akut förgiftningstillstånd och hade njursvikt. Ingen trodde att hon skulle klara sig.

Men så här en dryg månadslön i veterinäravgifter senare kan jag glatt meddela att vi har fått hem henne igen! Skadan på ögonen hittar de ingen förklaring till och av allt att döma kommer hon inte att få synen tillbaka, men den lilla besinningslöst starka hårbollen lever! Det har varit en jobbig tid för hela familjen och särskilt för Tilda (som var den som förra sommaren valde just Poppy till sin katt ur en kull fantastiskt söta kattungar) har det varit tungt. Vi har redan tidigare haft ett dödsfall bland husdjuren i familjen, då vår Gammel-Katt dog förra sommaren, men han var så gammal att döden-samtalet med barnen gick ganska lätt. Sedan var det kanske en smula kontraproduktivt att katten kom tillbaka tre veckor senare och möjligen när allt kom omkring inte var så död som vi trodde från början. Nu är Tilda rädd att Poppy ska dö på ett sånt sätt att hon inte kommer tillbaka tre veckor senare, tjock och välkammad. Ni vet den där dörren vi har pratat om? Den där som man inte får glänta på för att på andra sidan finns alla hemskheter som kan hända ens nära och kära och som man går under av rädsla av att konfronteras med, den är svår för ett barn att stänga igen. Men vi ger det tid och plats att bearbetas och snart blir livet som vanligt igen.


Det enda tecknet på att Poppy var mycket allvarligt förgiftad (förmodligen av en liljeväxt vilka tydligen är livsfarliga för katter) var stora pupiller och nedsatt syn. Ju snabbare katten får hjälp desto större chans att synen återvänder!

Poppy verkar inte ens bekymrad över att inte se, även om hon tills vidare sitter rätt oförstående när hennes bror Percival, som till Gammel-Katts stora förtjusning nu har fått tillbaka sin syster att ta ut sin energi på, skjuter som en blixt från sitt gömställe under soffan, studsar på sin blinda syster och försvinner uppför trappan.

I välkommen-hem-present fick Poppy en papperskasse. Man behöver inte kunna se för att uppskatta papperskassar.

9 tankar om “Poppy är sjuk, eller: ett inlägg om världens dyraste katt

  1. Vad söt! 🙂 Och nej, papperskassar, eller plastkassar också för den delen, är fantastiska kattleksaker (säg det som inte är en katts leksak förresten?!;)) Vad skönt att att hon inte verkar må alltför dåligt av att inte kunna se.

    • Hon har fått gå ute tidigare, men nu ska vi sätta upp stängsel runt hela trädgården så att hon fritt kan vara ute i trädgården tillsammans med oss. På sjukhuset sa de att hon är helt blind, så det får man väl tro på, men det verkar som om hon kan urskilja en del konturer tycker jag Hon rör sig rätt obehindrat (redan), hoppar upp i soffan, går i trappen och så vidare..

      • Jamen va bra att hon kan orientera sig så bra trots blindheten. Nu får ni bara se till att inte flytta så den blir helt desorienterad 😉 Säkert vänjer sig er dotter snart med att katten är bild.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s