Det är en himla massa tjat om vad barn ska äta och inte. En av de där grejerna som barn inte ska äta nuförtiden är korv.
Men hallå! Dagens korvar är ju kompletta måltider som i ett enda behändigt paket uppfyller kostcirkelns krav på både proteiner och kolhydrater – lite kött och en hel del potatis.
Och visst, somliga korvar har ju fler E än enervera och det är väl inte så bra, men det ska ju inte alla korvar behöva lida för. Igår hade vi korvfest på Tildas enträgna begäran. Vi har det titt som tätt, och på så vis har barnen lärt sig att korv inte behöver vara sladdrig, skinnfri ”vi kallar det korv för att den här potatisen en gång pratade med en gris”-korv. Nä, när vi går in på affären för att köpa korv förkunnar ungarna glatt att det minsann skulle smaka med lite braaaatwurst i utbudet.
Sen kokar vi makaroner (för det måste man ju göra när man köper såndär korv som inte har 65% potatisstärkelse som tillsats och man vill att barnen ska äta från hela kostcirkeln) och så dränker vi hela alltet i ketchup eftersom det är grönsaker i flytande format. Och så skär vi gurka i stora chunks.
Och sen är det vardagsfest.
Dagens sortiment: Bratwurst, Krakowkorv och salami på en bädd av fjärilsmakaroner och snart i ett hav av ketchup.
Vilho är nöjd. Jättenöjd.
Tilda låter korvarna dansa lite med varandra först.
Hit och dit och tillbaka igen 
Vi brukar också ha korvochmakaronerfest. Och fiskpinnefest. Och allt annat som är barnvänligt men som bvc-damen kanske inte skulle hurra över. Men är barnen nöjda så är man själv nöjd :).
Så är det! Och egentligen så handlar det ju rätt mycket om vad man serverar till och lite grann kanske hur ofta.
Men skönt att vi inte är ensamma! 😉