Att forska fritt eller forska rätt

Några medlemmar ur Kungliga Vetenskapsakademien slår ett slag för den fria grundforskningen. De visar på hur mycket livsviktiga och banbrytande resultat som kommit ur forskning som egentligen hade tänkts leda till något helt annat. Som exempel tar de upp penicillinet, lasern och och elektriciteten. Deras poäng är tydlig – om all forskning ska styras av ett förväntat resultat riskerar vi att gå miste om viktiga upptäckter.

”Ofta krävs, som för EU:s forskningsanslag, att man i förväg definierar vad forskningen förväntas avkasta. Men då missar man stora genombrott baserade på grundforskningens upptäckter som inte kan förutses. Kopplingen mellan de vetenskapliga frågeställningar som driver grundforskningen och de praktiska tillämpningarna är inte förutsägbara och därmed kan inte den framtida nyttan ingå i strategiska planer.”

Den fria grundforskningen är så oerhört viktig, men var i allt detta hamnar den humanistiska forskningen? Att bringa klarhet i det svenska medeltida rättssystemet (vilket jag själv arbetar med) kommer förmodligen aldrig att inbringa några större slantar för mina uppdragsgivare, och det som kan ses som banbrytande i min forskning kommer knappast rädda framtida liv eller ens intressera väldigt många fler än en tämligen liten skara. Faktum är att min forskning förmodligen knappt kommer att dra in tillräckligt mycket pengar för att jag ska kunna försörja mig själv på den. Nånsin. Nobelpris. Näppeligen?

I den humanistiska forskningen är de fria anslagen om inte viktigare så åtminstone minst lika viktiga, och dessutom på tragisk nedgång. Trots att fler människor än någonsin söker sin identitet och behöver sin historia, sin plats i samhället, nedmonteras så sakteliga den humanistiska forskningen som skulle kunna ge dessa svar. Det ovan refererade debattinlägget tar egentligen inte ställning till huruvida den fria grundforskningen endast ska vara en rättighet för naturvetenskaplig forskning, men det är symptomatiskt att den inte är skriven som ett ämnesöverskridande allmänt upprop. Behovet av fri forskning och minskad fascism beträffande rätt forskning är något som inte är begränsat till endast några discipliner. Den fria grundforskningen är livsviktig för humanisterna också!