Vi har varit och tittat på Durham University Museum och Durham Castle. Jag hade gärna bjudit er på bilder, men man får inte fotografera någonting här utan ett särskilt tillstånd.

För de ömtåliga artefakterna kan skadas när alla går runt och knäpper bilder med blixt.

Visst. När det är så mycket folk som kommer måste förstås artefakterna skyddas även mot vad som kan tyckas småsaker. Grejer som har hållit i många hundra år och ska hålla i många hundra år till tål inte ens småsaker, och ljus är i bevarandet av känsligt material inte en småsak.

Men varför får man inte fotografera utan blixt då…?

Nej, fotoförbudet handlar inte om att skydda materialet från förstöring utan från spridning. Det finns olyckligtvis en ganska utbredd idé om att museum kommer att dö ut så fort människor får tillgång till bilder av samlingarna.

Som om någon någonsin struntat att gå på ett museum för att man redan sett grejerna på bild. Hela vitsen med museum är ju att det inte bara är bilder – kopior – utan äkta grejer, stora grejer, yttepyttesmå grejer och grejer vars färger och sammansättning ingen bild i världen kan ge rättvisa till. Därför är jag övertygad om att bilder på objekt inspirerar till besök och bilder tagna av besökare som sedan delar med sig på bloggar och Facebook inte komprometterar samlingar och gör museum onödiga utan är gratis reklam och har en viktig funktion som informationsspridare och intresseväckare.

Museum borde uppmuntra folk att fotografera istället.