Vardagslivet

Ännu om Bloggalan

Jag inser att rapporten från Bloggalan var ytterst bristfällig. Och vi kan väl säga som så, att det märks att jag är nykomling. I ett underbart dekorerat rum fullt med vackra människor i fantasifulla masker är den enda bild jag lyckas få av sällskapet den här:20121210-220039.jpg

Och en som gått långt över gränsen för vad som är trendigt snett tagen innan vi åkte. 20121210-220025.jpg

För det verkar som att alla riktiga bloggare har lyckats ta snygga bilder på inte bara sig själva, utan också alla sina vänner, vinnarna, dekorationerna och tilltuggen. Eller så är de ihop med någon som gör det. Jag menar, Malenami som vann Årets Blogg, har bilder av sina skor som är betydligt bättre komponerade än något jag lyckades plåta på hela kvällen.

Men jag måste erkänna att det var en underbar upplevelse att stega in på damtoaletten. Området framför spegeln var belamrat på ganska exakt det sätt man hade kunnat förvänta sig när man har samlat gräddan av glada bloggare på en och samma tillställning. Men inte ens en bild via toalettspegeln lyckades jag åstadkomma. Snacka amatör.

I Hufvudstadsbladet var det dock en finfin bild med en text som berättar att jag ”vid sidan av bloggandet” är doktorand.100

I Hufvudstadsbladet var det också en bild på den här killen, men jag minns inte att jag såg honom på galan trots rapporter om att han skakat hand med alla.20121210-220146.jpg

Min man framförde kritik mot mitt tacktal. Han menade att han visst inte brukade säga ”gender shit” utan att jag var nedvärderande och ”patronizing”. Jag kontrade med att han inte är så lite patetisk som klagar på hur han omnämns i ett tacktal och att han visst säger ”gender shit”. Typ hela tiden. Maken menade att jag överdrev och att termen han brukar använda de facto är ”gender stuff” och att han bara sagt ”shit” ett par gånger. Härmed vill jag därför framföra en offentlig ursäkt för att jag i mitt tacktal kan ha låtit som att jag inte tillräckligt uppskattar min mans stöd för mitt ”gender stuff”, trots att jag förstås skulle falla ihop i en liten hjälplös hög utan det.

Bakom varje framgångsrik kvinna står en maskerad man.

(Bild lånad av Älvan i trollandet)

Vardagslivet

Date night

Inspirerade av Helena S bokade vi hotell via hotwire.com och spenderade vår barnfria natt inne i stan. Först kändes det som ett oförskämt slöseri med pengar, men när vi kom hem och insåg att vi inte hade behövt bekymra oss om att plocka undan leksaker, köra en maskin tvätt, plocka ur diskmaskinen eller laga frukost så var det absolut värt det. Påpekas bör dock att det inte är säkert att frukost ingår i priset om man bokar hotell via hotwire. Lyckligtvis är ju Helsingfors fyllt av trevliga små frukostställen, så det är inte som att man behöver svälta…


Redo för date night!


Som en första klassens paparazzi tog jag i smyg bilder på min man när han pratade med andra.

Sängen på hotellet var stor och snygg men hård så där så att armen domnade om man försökte sova på sida. Den som har skarpa ögon kan se en liten, suddig blå  fläck i vänstra kanten av bilden. Det är min högt vördade älskade make som i en flygmanöver som skulle göra Stålmannen sotis ungefär 0.63 sekunder efter den här bilden tas kommer att landa på sängen.


Vi åt frukost på klassiska Tintin Tango i Töölö och satt länge och filosoferade och såg intellektuella ut, när vi egentligen bara var så trötta men nöjda att vi inte orkade göra något annat.

Vardagslivet

Födelsedagsfirande

Så, sonen fyllde alltså sex år igår. Helt sjukt vad fort det har gått! Tänkte att jag skulle bjuda på några suddiga bilder från morgonfirandet. Jag ber om ursäkt över att min man figurerar nästan näck i bakgrunden på alla kort. Det är en egenhet han har, som många av er redan vet.

Titta! Dä ä Anguyi Böööds!

Total lycka. Fler bitar till favoritspelet Carcassonne…