Tag Archive | Fars dag

En extra pappa

A:s släktingar brukar skämta om att det måste vara höjden av lathet att gifta sig med en kvinna som redan har barn. Den mannen måste ju vara så lat att han inte ens orkar göra egna, liksom. Att ta sig an en nioåring och en snart tolvåring, nyss utkomna ur en skilsmässa, är dock verkligen ingenting för den som är lat, utan kräver snarare obegränsat med mod. Eller möjligen dumdristighet.

Det finns många saker jag beundrar A för, men att han kastade sig in i ett föräldraskap för min skull är nog högst upp på listan. Han gick från att inte ha någon familj alls, till att ha en fru och två barn. Han som aldrig ens bott tillsammans med en kvinna förr. Och gudarna ska veta att det inte alltid är friktionsfritt. Två barn uppfostrade av en svensk, synnerligen feministiskt lagd, mamma, och en (tidigare) barnlös syrisk muslims syn på hur barn ska uppföra sig krockar en smula ibland om vi säger så. Hans tankar om vad barn ska klara av i en viss ålder kommer från en kultur med ett väldigt mycket striktare föräldrar-barn-förhållande och dessutom många år av krig. Syriska barn som är jämnåriga med mina har levt mer än halva sina liv i krig och är förstås inte tillnärmelsevis lika uppkäftiga, bortklemade och beskyddade. Vi har fått ha många diskussioner om att livet här helt enkelt är annorlunda. Barn är barn längre. Och barn ska få vara barn – inte bara här utan över hela världen. 

I går firade vi Fars dag. Han fick tårta och sockor och ett kort som barnen pysslat, precis som pappor brukar få. Och han förtjänar verkligen allt det där och mer därtill. Så som han leker med barnen. Så som han får dem att skratta. Så som han pushar dem att göra saker de inte skulle vilja och så som han har fått dem att förstå värdet av att ha en familj och att alla hjälps åt. Så som han får dem att förstå värdet av mig. Han kanske ”bara” är bonuspappa, men han är verkligen den bästa av sitt slag!

Farsdagen och en riktigt (l)ju(v)lig kaka

Nu kanske ni tror att vi inte alls firade Fars dag i år bara för att det varit tyst på bloggen om det. Det är ett förståeligt antagande, men lyckligtvis felaktigt. Frånvaron av fader (som ju som bekant befann sig i Frankrike) tillgodogjordes redan under fredagen och lördagen med besök av Tildas gudfar. Han kläddes upp som en brud och fick stora pussar på näsan. Som sig bör.





På natten mot söndagen kom så min högt vördade make hem, och vi kunde ha en lång och stor farsdagsfrukost på söndagens morgon. Årets tårta var en variant på en amerikansk ostkaka (från Leilas kokbok), som jag försökte sätta en liten nordisk touch på.

Finnish Cheesecake

Krossa
300 g goda pepparkakor och blanda samman med
125 g smält bra smör

Tryck ut blandningen i en form med löstagbar kant (24 cm) och grädda i mitten av ugnen på 175 grader i ca 10 min. Ta ut och ställ för att svalna. Det här är kakans botten.

Vispa
600 g färskost och
2 dl kvarg

Tillsätt därefter under fortsatt vispning
1 dl strösocker
1 dl Maizena
3 tsk vaniljsocker
3 ägg (ett i taget)
och
2 dl vispgrädde

Smält
200 g vit choklad i vattenbad (alltså i en bunke över kokande vatten) och vispa snabbt ner chokladen i färskostsmeten. Häll sedan smeten över botten och strö över
2 dl frysta lingon

Kakan ska gräddas i mitten av ugnen i 175 grader. Efter 30-40 minuter täcker man kakan med folie (så att den inte ska brännas) och gräddar ytterligare 20-30 minuter. Den totala gräddningstiden är alltså närmare en timme. Bästa sättet att kontrollera om gräddningen går som den ska är att lite lätt puffa till formen (kakan ska inte liksom wobbla utan vara fast) och att övervaka färgen (när den börjar bli brun är det dags för folie). Kakan ska också hinna bubbla upp så att man blir lite rädd att den tänker rinna över kanten innan den till slut sjunker tillbaka ner. När allt detta är klart stänger man av ugnen men låter kakan stå kvar i ytterligare ungefär en halvtimme.

Kakan kan med fördel tillagas både en eller två dagar innan den ska serveras!