Från universitetet kom det information om att det anordnas en kurs i ”Hurrin kieli”. Tyckte att det var väldigt progressivt tills jag förstod att det inte alls rör sig om finlandssvenska utom om assyriologi.
Etikett: Besvikelsen är oändlig
Ibland känns det som om han inte känner mig alls
Vi dricker en kopp kvällste, jag och min högt vördade älskade make.
Maken: So, do you want some apple cake?
Jag (glatt överraskad): Sure! I’d love some! Can’t believe you made cake!
Maken (går till skafferiet): What? No. I mean, you made some cake.
Jag (med illa dold besvikelse): But that was two days ago.
Maken (letar i skafferiet med en självsäkerhet han borde ha förstått är dödsdömd): Yeah, but there was some left then.
Jag (försöker prata långsammare och tydligare): But. That. Was. TWO DAYS AGO.
Maken: Oh.
Hit och dit och tillbaka igen 