Vår gård är två hektar. Två. Hektar. Likförbannat har jag fyra ungar i köket som kastar pappersflygplan i mitt morgonkaffe.
Etikett: Barnen
Trampolin
Jag har hoppat på trampolinen med barnen. De har hoppat i timmar. Jag hoppade i fyra minuter innan jag flåsande som en valross i Sahara och med krampande vader i en inte alltigenom värdig sorti kröp bort.
Samtidigt hemma hos oss
Vi utnyttjar ljumma, ljusa augustikvällar till att beskära uråldriga äppelträd. Barnen tar fram en filt, läsk och chips för att ”titta på och lyxa” medan vi arbetar.
Fler sneak peeks på huset…
Som tidigare utlovats. (Fler bilder inifrån husen och bättre av Storhuset kommer först när vi på riktigt fått nycklarna, den 22 juli)
Gräsmattan var en fjärilsutopi.
Och när jag sagt att vi har mycket rabarber så menade jag på riktigt att vi har mycket rabarber. 
Det här är fotat från barnens sovrumsfönster. Före gräsklipp och efter.

Istället för att bara jämna allt gräs med marken (pun intended) klippte vi rätt mycket i slingrande gångar. 
Och så sparade vi stora delar av den fantastiska fjärilsutopin, som en äng som kantar gräset istället för staket eller buskar.
Växthuset kan eventuellt behöva en liten uppiffning…
Från min barndom minns jag hur vi ibland var hos kompisar på landet och hoppade på höskullen. Det där med slaget gräs i alla dess former är tydligen ett tidlöst nöje för barn. Vilho och Tilda roade sig i timmar med att leka i gräsklippet.
Bortskämda barn
Jag talar med barnen om vad det är att vara bortskämd, att det handlar om att inte vara tacksam för vad man har.
Tilda: Jag förstår! Som den här Barbien till exempel (håller upp en av sjuttiotolv rosa prinsess-Barbies ur hennes groteskt stora samling). Den vill jag egentligen inte ha, men jag är tacksam för den ändå.
Midsommaren i bilder (mest)
Vi har skjutit pilbåge, ätit två veckors kalorier på imponerande 24 timmar, plockat blommor, testat hopp-hållbarheten på kransar, njutit av det fantastiska vädret, suttit på klipporna i solnedgången och badat i det naturbad Farfar MacGyver ordnade av en gammal pump och en urholkning i klippan. Jag provade till och med att bada i havet. Jag vet inte hur många grader det var i vattnet, men det tog ganska exakt 12,5 sekunder innan mina tarmar frusit till is. Och så har vi ätit frukost flera gånger per dag och läst annat än forskningslitteratur och sånt. En riktigt lyckad midsommar, helt enkelt!
Barnen bakade tårta enligt Bamses recept.


Kransen hopptestas. Testpatrullen är ivrig.
Solnedgång på klipporna. Ingen är trött här! (Utom mamman)
Ta en pump. en slang, en klippa och en Farfar…

Nu är det sommar!
Jobbet
Jag ska jobba fast barnen har sommarlov hemma. Jag trodde inte att det skulle vara några större problem att få lite jobb gjort med två barn i huset. Och det hade det säkert inte heller, men för tillfället har vi sju barn i huset.
Då blir det svårt. Så kan vi säga.
Tröttheten
Minns ni den däringa enorma pelargonen som jag skröt lite om i morse? Den som jag vårdat i sticklingsformat hela förra våren, som jag med glädje sett växa under sommaren, få sina första blommor? Den som fått flytta in till hösten och som under alla långa vintermånader fört en hård kamp mot vintermörkret, överlevt, flyttat ut i solen igen och glatt mig varje gång jag öppnat ytterdörren? Minns ni den?
Den dödades av mina barn. Och det känns lite som att pelargonens onda bråda död symboliserar en fas vi är inne i nu, jag och barnen, då de tämligen effektivt förintar allt jag försöker ordna. Nu hoppas jag att den här fasen snart är över. Och att de brutna pelargonkvistar jag satte i vatten ska få rötter. Det behöver vi, både jag och pelargonen.
Sommarkaniner sökes!
Nu skulle jag behöva er hjälp. Mina ungar vill ha kaniner. Det vill jag med. Däremot är jag inte helt säker på att de verkligen är redo att sköta om kaninerna. Visst fattar jag att jag kommer att få göra det mesta skötandet, och det är helt i sin ordning, men jag vill inte att barnen ska tro att djur är något man kan skaffa bara för att man vill och att någon annan sedan sköter dem. Så… Jag skulle vilja ha tag på ett par sommarkaniner som vi kan få sköta några veckor (eller många veckor) under sommaren och sedan lämna tillbaka i höst. I Sverige kunde man få sådana via 4H när jag var liten (fast vi behöll sedan de sommarkaninerna i typ åtta år innan de dog), men hur är det är i Finland? Kaninerna bör förstås antingen vara ungar eller redan vana vid barn. Helst dvärgvädurar, om man får vara petig.
Kan ni tipsa mig om vart jag kan vända mig? Eller kanske ni rent av har en kanin ni inte vill sköta om i sommar?
Och så dagens klassiska skryt: Jag var Sveriges bästa kaninhoppare (kaninen hoppade över hinder, inte jag på kaninen) år 1996. Det ni. Det är sånt man skriver överst på CV:n minsann.
Saker barn kan bråka om en alldeles vanlig fredagskväll
Vems sida av badkaret som har mest och fluffigast bubblor.
Vems fel det är att mamman aldrig mer kommer att ge dem något bubbelskum.
Mot vem som mammans kollektiva aldrig-mera-bubblor-straff är mest ondskefullt och orättvist.







