Att lyssna på dem som det berör. Och att se sitt privilegium. Igen.

Så, nu hamnade jag igen i sån där diskussion som provocerar mig så jävligt att jag sitter och skak-skriver blogg. Det handlar om Syrien. Närmare bestämt om Aleppo. Det började med en video, som jag inte tänker sprida vidare. Den handlade om att de där ”sista meddelandena” från Aleppo som spred sig som en löpeld över internet i samband med regeringens framryckning skulle vara en koordinerad kampanj på sociala medier och några av mina smarta, kritiskt tänkande bekanta hoppar genast på.

lautklipp

lautklipp2lautklipp3

Och ni vet att jag är helt för kritiskt tänkande och att inte blint svälja information, men i det här fallet står det så mycket mer på spel.

Ponera att det är sant. Ponera att största delen av de där tweetsen och whatever är resultatet av att ett gäng syriska aktivister pratat ihop sig. Vad är då resultatet av att vi uppmärsammar deras tweets? Huh? Vad är det för agenda dessa kan tänkas sprida? Vad är budskapet i deras meddelanden som vi måste kritiskt granska? För när det gäller folkmord, vilket vi ju ändå talar om här, då är det kanske i det här skedet inte alldeles relevant att kritiskt granska varje utsaga. Det är ju ganska irrelevant vad just den där 30-åriga professorn (som alltså är en lärare – på engelska professor) personligen har för agenda. Det är ett bekräftat faktum att det begås hemska övergrepp när ryssar och syriska armén nu tar över östra Aleppo. Jag får fullkomligt apkrupp när vi sitter här i väst och vill kritiskt granska den politiska agendan hos de som är i Aleppo. Det är så jävla arrogant och inte det minsta sympatiskt för civilbefolkningen.

De allra flesta av de nästan FEM MILJONER syrier som är på flykt är det på grund av Assad, inte på grund av rebellerna. Det betyder inte att inte rebellerna begår övergrepp eller att alla rebeller är kul typer som gillar kattungar, men det betyder att det är helvetes oförskämt att tro att rebellernas rapporter är ensidig, politisk propaganda. De rapporterar sin sanning, förstås, men ser ni ens vad de rapporterar? Och fattar ni att deras rapporter kan bekräftas av hjälporganisationer, av frivilliga, av FN? Regeringen avrättar civila i Aleppo. Barn och kvinnor svälter ihjäl.

Jag är glad att A inte behöver se de här diskussionerna. Att han inte behöver lyssna på många svenskars (och finländares) skepticism. Han har det jobbigt nog som det är. Och om man på riktigt vill veta mer kan man ju prata med syrierna själva om vad de anser om situationen. Att sitta här i vårt trygga land och avfärda vittnesmål är inte så lite självgott.

2 thoughts on “Att lyssna på dem som det berör. Och att se sitt privilegium. Igen.

  1. *Applåd* Det här var ett väldigt bra och viktigt inlägg. Har också stött på att folk (min egen bror!) delat den där videon och jag bara WHAT? Sen när blev det där överhuvudtaget relevant? Vem orkar snacka om informationsspridning när världen är i brand? Tala om att inte kunna se längre än ens egen näsa är lång.

  2. Har hittat din blogg via Hannah Norrena o, Anne Hietanen. Missat några inlägg, men i varje jävla fall:”We talk about what KIINNOSTAA! Du e mer eller mycket för genus, men eventuellt (läser själv ytliga svenska bloggar), så sörjer du för den, som du älskar i dagen? Tips: läs Risto Rasas poesi. På finska! MVH. Ina

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s