Apokalypsens överlevare

När apokalypsen kommer överlever kackerlackor och vår uråldrige katt Katt.

Vill ni läsa mer om apokalypser ska ni läsa en av de bästa bevisen för vikten av interdisciplinforskning till dags dato här. Det handlar om hur arkeologer och geologer och annat löst folk tillsammans lyckats kasta ljus (pun intended) över mörka tider. Genom samarbete visar man hur myterna om Fimbulavintern och världens ände med största sannolikhet hör ihop med minnen av forntida vulkanutbrott (och då särskilt ett utbrott år 536, förmodligen i El Salvador) som varit så stora att förändringarna i atmosfären täckt solen. I Codex Regius, som är det manuskript som innehåller den Poetiska Eddan och därmed utgör grunden för det mesta vi vet om skandinavisk mytologi, står det ”[e]kki nýtr sólar” om Fimbulavintern. Professor Bo Gräslund menar att Fimbulavintern inte var extra sträng vinter, utan utebliven sommar. Solen hade ingen verkan. Skörden dog och människorna likaså.

Det var väl då någongång som Katt föddes.