Etikettarkiv | Reklam

För vem

Internet verkar täckt av annonser som ska få mig att tvivla på mig själv. ”Lider du av celluliter?” frågar en kvinna som klämmer ihop sitt lår så hårt att hon kommer att få blåmärken. ”Är du också i behov av plastikkirurgi?” frågar en annan som genom plastikkirurgi tydligen också lärt sig att tvätta håret, sminka sig och bli fotograferad i ett fördelaktigt ljus. ”Hur många kilo måste du gå ner för att få din drömkropp?” ler en grupp kvinnor som aldrig fött barn. ”Dags att bli av med bilringarna!” menar en kvinna som suckande säckar ihop sin annars platta mage.

Lider du? Mår du dåligt? Vad måste du göra för att se bättre ut när du avgjort måste må dåligt för att du har celluliter, bilringar och flera kilo kvar till drömkroppen. I alla annonser är det kvinnor. Annonserna är inte riktade mot män, de är riktade mot kvinnor. Mot kvinnors självförtroende. Jag brukar inte bry mig, eller åtminstone är det vad jag säger till mig själv. Men någonstans så undrar jag ändå vad det gör med mig och andra kvinnor som mig att konstant, överallt och hela tiden, överbelamras av instruktioner om alla de saker vi måste lida av att vi har och dyrköpta lösningar på problem vi inte förstått var problem. Och allt handlar om vårt utseende. Hur vi ska bli mer attraktiva. För vem då, kan man ju fråga sig? För vem är det vi ska vara så attraktiva att vi inte kan få vara som vi är.

Kvällsgöra

Jag tar den här fredagkvällen i akt att skriva färdigt min föreläsning som jag ska hålla på måndag på Kyrkohistoriska föreningens möte. Mitt ämne har ju som bekant bara en tämligen lös koppling till kyrkohistoria, men jag kompenserar det med att visa en Powerpoint med enhörningsbilder.

Vill man komma och höra mig föreläsa om medeltida genushistoria (och se bilder på enhörningar) kan man komma till Teologiska fakultetens sal på Helsingfors universitet, Vuorikatu 3 (5 vån), på måndag den 3 februari kl 17.15. Här är annonsen! Det är öppet och gratis och fantastiskt spännande!

Så sumpar man tillfället att objektifiera män

Igår följde jag med oväntad spänning Ellos reklam för den nya kollektionen. Den börjar med en man som drar in magen för att vara attraktiv för den kvinna han står och väntar på. Sedan är det mannen i hissen som drar bort ett näshår i storleksordningen lian eftersom en snygg tjej kommer in i hissen. Därefter är det mannen som i lugn och ro avnjuter sitt kaffe när han får syn på en kvinna, varpå han i all hast knäpper sin skjorta som varit öppen nästan till naveln.

Och jag sitter nästan och jublar av förtjusning! Äntligen gör man reklam som visar männen som objekt, som fåfänga, som villiga att anpassa sig för kvinnor! Undrens tid är inte förbi, och så vidare.

Men så möts man av det här:

och ett hurtigt ”Mode som gör skillnad”. Men hallå! Här sumpar man världens chans att för en gångs skull göra männen till objekt och lyckas istället vända den lovande starten till en sensmoral om att kvinnors värde ligger i deras utseende. Snyggheten kvinnorna uppnår genom att klä sig i Ellos nya kollektion belönas med männens uppskattande blickar och manlig uppmärksamhet; sånt där som kvinnor nästan överallt får höra är meningen med livet. Ellos är glada över att få hjälpa till. Själv tycker jag inte att den utseendefixerade objektifieringen behöver mer hjälp.

Vad män och kvinnor gör

Medan jag väntade på att mitt tevatten skulle koka färdigt bläddrade jag i det finska husmagasinet Suomela. Där finns följande reklam:

Personligen tycker jag att den är skittöntig. Det är reklam för ett tak med texten ”På toppen krävs det bästa”. Det bästa är en man som ser ut som om han helst vill klättra ner från taket och ta en sån där 45-minuters skitpaus tillsammans med en hög serietidningar. Varför i hela friden gör man en sån reklam?

Så jag tänkte mig att det säkert är för att reklamen är målgruppsinriktad. Det är avsevärt fler män än kvinnor som bekymrar sig om takets välbefinnande och inte minst som faktiskt klättrar upp och gör något åt det. På så vis är det helt berättigat att ställa Mr. Man i fokus. Reklam till män om traditionella mansgrejer med en manlig man som visar hur tuff man blir om man klarar det. Inte särskilt nytänkande, men visst.

Några sidor senare kom den här:

Handen på hjärtat nu. Hur många tjejer blåser runt byxlösa på en moppe?

Kuriosa: Så där ser inte håret ut efter att man har haft hjälm på sig.

Två män sexigt insnärjda i samma OnePiece

Som många andra roar jag mig med att fundera över hur reklam skulle sett ut om det hade varit män istället för kvinnor och tvärtom.

Ser ni det? Två biffiga män i den här OnePiecen?

För det blir inte mer patetiskt sexualiserat än så här.

Förresten skulle jag å det bestämdaste vilja avråda alla från att skaffa sig en sån där dräkt, särskilt tjejvarianten. Inte en enda av tjejerna i den tilltänkt inspirerande reklamen har nämligen lyckats få upp dragkedjan längre än till navelhöjd. Det verkar vara någon sorts konstruktionsfel.