Jag gillar julen, det gör jag. Men nu när jag flyttat till Finland känns ändå Fastlagstisdagen som den viktigaste högtiden. Grejen är nämligen att det är nästintill dödsdömt att försöka hitta goda semlor här i barkbrödets förlovade land, och inte bara för att en ”semla” i Finland är vad vi i Sverige skulle kalla fralla. Nej, dessutom fuskas det konsekvent med grädden, bullen är torr och – håll i er nu – de har fkn sylt i semlorna! SYLT! Som om någon hade tänkt baka gräddtårta men istället bakade alldagligt bröd och försökte klä ut det till en gräddtårta. Semla är det då i alla fall inte. Så det så.

Semledagen är i stort sett den enda dagen då jag verkligen längtar hem till Sverige. Jag följer med mina svenska vänners uppdateringar om varifrån de får sina semlor. Dreglar. Drömmer. Längtar.

Och så bakar jag egna semlor förstås. Vad annat kan man göra liksom?