Vardagslivet

Hemkomst

Har sådär på kvällskvisten återkommit från ett dygns besinningslöst festande i Ekenäs. Ett sånt där dygn när det känns som om tiden stått stilla, och man levt en hel livstid under 24 fantastiska timmar.

Om man vill komma in på Ekenäs enda bar en fredagkväll en och en halv timme innan stängningsdags får man ha tur för kön(!) står helt still (de enda som går ut är de som leds ut och de som liksom hittat någon) och sedan betala 20 euro. Jag slogs av tanken på att jag knappast ens skulle ha något utbyte av att umgås med folk som är villiga att betala 20 euro för att komma in dit. Vi skrattade föraktfullt åt världen, gick hem, röjde i ordning ett dansgolv och krämade på afrikansk dansmusik så det skallade i de gamla träkåkarna. Bilder så snart som möjligt!

Vardagslivet

Att få upp besökarstatistiken

Jag fick en kommenterar på vad som synes vara ett slumpmässigt valt inlägg om hur jag kan få upp besökarstatistiken. Meddelandet var skrivet på engelska, och tipsade om en adress jag kunde besöka för att effektivisera Google.

Förutom att jag inte skriver den här bloggen för att ta över världen och således inte har något större intresse av att följa mystiska länkar i jakten på fler läsare är meddelanden med beröm på engelska alltid suspekta. ”Maria”, som hade vänligheten att vilja hjälpa, har dessutom angivit sin domän som ”havard.edu”. Jag tror att ett av minimikraven för den skolan är att man ska stava namnet rätt. Och att ens ip-adress inte samtidigt visar att man befinner sig i Ryssland.

Vardagslivet

Modebloggen

Jag har varit trendig en gång. Det var när jag var gravid med Vilho ungefär samtidigt som alla kändisar började föröka sig. Tilda är däremot väldigt mycket mer mån om att vara så trendig som en treåring kan vara, varje dag. Medan jag åkte osminkad och oborstad i smutsiga kläder till IKEA tjöt Tilda ett riktigt flickigt tjut när vi svängde in på parkeringen och konstaterade förskräckt att hon glömde ta på ”mela mink”.

På kvällen lekte hon pimp my pony. Alla mina försök att övertyga henne om det omöjliga i att få på ponnyhästarna de papperskläder som var gjorda för små pappersdockor blev nedskjutna på nolltid. En hel del tejp och några seriöst pimpade ponies senare är det här en trendig modeblogg.

Kulturkrockar · Vardagslivet

Att göra saker man inte borde

Jag har en kompis som är expert på att göra saker man inte borde. Inte allvarliga farliga saker, som att bära döda griskultingar genom stan (true story!) eller kasta studsboll på ett minfält, utan helt galna harmlösa saker som i huvudsak drabbar turister på Senatstorget. En gång såg hon ett gäng holländare som låg på trappan utanför domkyrkan för att ta tuffa fotografier att visa för sina vänner när de återvände hem, varpå hon helt sonika gick fram och satte sig på en av dem. Bara så där.

En uppsjö turister har fått ofrivilliga kaninöron på foton när de allvarligt poserat framför statyn av tsar Alexander, och ännu fler kommer sedan de framkallat sina bilder finna sig grubblande över hur de egentligen kände den där vackra kvinnan med det stora leendet som står bredvid dem. I ärlighetens namn blir nog ett handfull turister också, sedan de genom sina bilder återupplever semestern i Helsingfors, konfunderade över den där som av någon anledning står halvt framför dem och vinkar åt kameran. Hade de sett den här bloggen hade de kanske känt igen en viss skribent…

Kanske turisterna då funderar över hur ingen i Finland egentligen tilltalade dem under vistelsen där, men att de ändå lyckades föreviga nåt sorts utstött original.

Det här kom jag att tänka på när jag såg den här videon, och blev vansinnigt sugen på att turistsäsongen ska öppna igen.

 

Godsaker · Vardagslivet

Pepparkaksbak

De första pepparkakorna för den här julen har både bakats och ätits. Många hyllar den där tiden när barnen är riktigt små och mest ligger och gurglar för att bebisar på något vis är gulliga. Visst, men det är svårt att få dem att trycka ut pepparkaksgrisar med samma finess som en treåring, eller att kavla ut svårmanövrerad deg med samma dedikation som en femåring.

Vardagslivet

Katterna har varit hos veterinären

Det var tid att få kattungarna (som inte är så mycket ungar längre) kastrerade och steriliserade och således bar det av till veterinären. Barnen, som inte fick följa med men som visste att kattungarna skulle dit, var otroligt frågvisa och ville absolut veta vad kattungarna skulle göra där. Jag ville helst undvika att behöva förklara varför man vill skära i katter för att undvika att de ska göra fler små underbara kattungar, och därmed öppna Pandoras ask med barnafrågor om allt från hur kattungar blir till, till varför Poppy inte ska få bli mamma, alltmedan min käre make i kastrationsångest vägrar befatta sig med hela situationen.

Nä, jag kom på någonting så överjävligt smart att jag nästan förbluffade mig själv. Jag likställde kattungarnas besök hos veterinären med barnens besök på rådgivningen (motsvarande svenska BVC), och sa att veterinären skulle väga och mäta dem, och kolla så att katterna växte ordentligt och var duktiga katter.

Sen kom Poppy hem så här.

Ska vi säga som så, att barnen nog knappast kommer att följa med frivilligt till rådgivningen nästa gång.

Kulturkrockar · Vardagslivet

Radiopratare och ansvar

Idag vid klockan 16 fördes i Radio X3M (en ungdomskanal på svenska här i Finland) en diskussion om att vara full. Eller, egentligen kanske diskussion är fel ord, för det var snarast ett återgivande av små anekdoter från helgens lillajulsfester (då många svenskar bakar pepparkakor och lussekatter drar många finnar årets hårdaste fylla vid första advent). En av radiopratarna konstaterade att hon hade varit nykter, och således bara orkat med de alltmer berusade kamraterna ett kort tag innan hon gick hem. Det gick ungefär så här:

Kompisarna (återberättat av radioprataren): ”Fan, går du hem för att vi är fulla eller?”

Radioprataren (återberättat av densamma): ”Nä, jag går hem för att jag INTE är full.” Asså, man bli nog tråkig när man är nykter.

Jag kan inte låta bli att fundera över vilket sorts ansvar man har när man har privilegiet att folk lyssnar på en. Man kan förstås inte alltid vara jätterolig eller ha något revolutionerande intelligent att säga, men det finns gånger då man hellre borde sätta på en låt än fortsätta prata. I ett samhälle där alltfler dricker alltför mycket och där barn som knappt ens kommit in i tonåren super sig redlöst berusade är det värt att tänka på vad ens egen status som kulturskapare och opinionsbildare på radio faktiskt innebär. Att lättvindigt konstatera att den som är nykter är tråkig är ett hån mot alla oss som valt bort alkohol, och fult mot alla dem som dagligen kämpar för att hålla sig nyktra.

Radiopratarna fortsatte återgivningen av helgens festligheter med att berätta hur folk liksom varit så fulla att de slocknat. En hade slocknat på gatan, en annan blev buren hem av sina kompisar. Istället för att, som radiopratarna gjorde, fråga sig var den bra baren låg kunde man fråga sig om den som vaknade frusen utomhus i novembernatten eller de som fick avbryta sin kväll för att konka hem sin packade kompis håller med om att nyktert är tråkigt.

Jag dricker inte alkohol men det har aldrig påverkat mina utekvällar, på annat sätt än att de blir billigare. Jag hoppas att jag inte behöver alkohol för att vara rolig och trevlig, och jag vet att jag inte behöver det för att vara den som dansar på borden eller stannar uppe längst. Väldigt sällan upplever jag det som ett problem att vara nykter när mina vänner dricker, för bra sällskap är bra oavsett om det finns alkohol med i bilden. Om jag mot all förmodan är på en fest där folk spyr eller slocknar på obehagliga ställen är jag glad att jag är nykter nog att enkelt kunna välja bort den festen och gå hem, och har inte en enda gång tänkt att det vore härligt om jag också var packad för att det på något sätt skulle göra det mindre vidrigt. Säkert upplever jag en del människor som mer störande för att de är fulla och jag inte är det, men som nykter har jag en bättre chans att med äran i behålla komma ur sådana situationer.

Jag vill absolut inte mästra och säga vad man får säga eller inte i radio, men jag skulle gärna se lite mer eftertanke kring vilka värden man ger till dem som kan tänkas lyssna på en kanal som radio X3M en måndag klockan 16. En kvalificerad gissning är att de flesta hör till en åldersgrupp och en kultur som inte behöver uppmuntras till att dricka mer alkohol.

 

Vardagslivet

Medusaeffekten

Ni vet när katterna plötsligt ser att ens hår är livsfarliga ormar och således med en imponerande uppsättning sylvassa klor utfällda landar någonstans i halsregionen för att befria en från det där hotfulla håret.

Vardagslivet

Snö

Fem sakta dalande sketna snöflingor är allt som krävs för att två barn extatiskt ska dansa med varandra under det att de jublar ”hurra, det snöar”. Sådan positiv projicering skulle säkert flera må bra av att behärska.