Vilho: Mamma titta! Jag har lånat en bok! Den handlar om en liten grön drake som äter ljusstumpar och till slut en höstkväll lämnar barnen som skött om honom och flyger sjungande mot solen.
– om historia, vägar och val. Och allt som gör det mödan värt.
Vilho: Mamma titta! Jag har lånat en bok! Den handlar om en liten grön drake som äter ljusstumpar och till slut en höstkväll lämnar barnen som skött om honom och flyger sjungande mot solen.
Den är härlig den boken 🙂 För den var inte en så levde i sina slott lyckliga och tillsammans forever and forever och allt är ljusrött. Och inte en så här hårt kör bilar och de kraschar och en är elakare än de andra och fuskar och sen den bästa heter Blixten och. Ja. Han åt sig mätt och stor av ljustumpar och sen flög han hem. 🙂
Men jag tycker OM när det slutar med att alla är glada!
Nostalgi!!!! Måste kolla om den vi hade som små finns kvar hos mamma och pappa. Kommer garanterat se ut som dig efter att ha läst den ❤
Helt sjukt alltså. Jag klarade knappt den första sidan innan jag började hulka.
❤❤❤
ååååh
Jag känner verkligen med dig.
åååååh
*hulk*
Jag säger bara ”Adjö herr Muffin”. Släppte mina spärrar en julhandelsvända på finbokhandeln under lunchtimmen. Trodde jag skulle få krypa ut. Sorgen högg mig i veka livet som en förskärare och jag fick ringa min chef och berätta att jag brutit ihop och skulle komma åter när jag samlat ihop resterna av mig. Vilken pers! Såg ut precis som du! (Till historien hör att jag arbetade med svårt sjuka patienter och inte hade gråtit på tre år..)
Jisses! Nä, den boken kommer inte heller hit! Och inte En stjärna vid namn Ajax heller för den delen…
Oj, är jag den enda som inte känner till boken? Vilken bok är det? (Jag gillar att gråta till sorliga historier)
Å, Draken med de röda ögonen, den är så underbar. Och lite sorglig också. Jag gillar det med Astrid Lindgren, hon väjer inte för att det finns sorgliga saker också i barns liv, utan att det behöver bli helangstigt. Men det gör det inte så lätt att läsa högt – jag gav upp med Bröderna Lejonhjärta, efter att jag på inga villkor klarar mig förbi ”varför ska det vara så att man ska behöva dö innan man ens fyllt tio år”. 😦
Oj hyj. Nä, Bröderna Lejonhjärta går bort!