Etikett: Att guida en medeltidshistoriker

Historikerns historier · Vardagslivet

Allt lugnt

Charlotte2 kommentarer

A och barnen kom och mötte mig på flygplatsen, hela och rena. Huset var skinande och maten i princip färdig.

Jag borde säkert åka bort oftare…

Mitt hotellrum hade en så stor säng att jag var tvungen att riktigt anstränga mig för att hinna sova i hela. Konferensen var dessutom grymt intressant och visar att även om medeltida genushistoria är ett ämne som för en väldigt undanskymd tillvaro (så när som på den här bloggen då) här i Finland så lever det och frodas i ett internationellt perspektiv.

Träffade också massor med nya spännande typer och en hel del gamla bekanta.

Ok, så det är kanske en smula nördvarning på detta, men jag stod och snackade med den här typen skitlänge. För 800 år sedan bodde han i mina hemtrakter. Jag bah ”kom nu gör vi ett töntigt ansikte” och han bah ”whatevs”. Jävla stropp.
Historikerns historier

Och så kommer vi inte ut så ofta.

Charlotte2 kommentarer

Jag inser ju att man blir lite knäpp av att sitta och läsa tusentals medeltida dokument, men jag tycker fortfarande att det är hysteriskt roligt varje gång jag läser om Peter Rumpa. Dessutom finns Vilken Nagel och nu stötte jag just på en Ingeld Knula.

Säga vad man vill om medeltidshistoriker men vi är ganska lättroade.

Historikerns historier · Vardagslivet

Straight ahead

Charlotte2 kommentarer

Jag är i Durham. Det är en helt underbart vacker medeltidsstad med pittoreska gränder, en flod, ett slott, en katedral och lummiga stigar, allt behändigt inklämt i etage på en plätt stor som en norrländsk byhåla.

Men om en enda jävel till glatt pekar och säger ”just straight ahead over there” när jag frågar om vägen så bryter jag ihop. Det här är en medeltida stad. Det finns ingenting – alltså på riktigt ingenting – i den här staden som är rakt. Och killen som gav direktiv utifrån ”the cathedral” men menade St. Nicholas Church borde kölhalas.