Jag tänker mig att den där stunden då man stannar upp, då själva hjärtat stannar upp, och man tänker att man har förlorat någon.
Den stunden är en eftersläntrare. Förlusten skedde långt innan.
Förlust
– om historia, vägar och val. Och allt som gör det mödan värt.
Hit och dit och tillbaka igen 
Vem är det du förlorat?
Jag tänker som du. Förlusten är för tung att bära i förlustens stund tror jag och därför måste det till en fördröjning för att man ska klara av det.