Tidigt i morse körde vi barnen till flygplatsen, hängde enkelbiljetter och pass runt halsen på dem och skickade i väg dem till Sverige. De var förstås bara överlyckliga över att få flyga själva. Ja, och vi trötta föräldrar är visserligen inte missnöjda med att vara barnfria.
Men ändå.
När barnen var yngre hade jag inte alls lika mycket problem med att vara ifrån dem. De var, milt uttryckt, rätt jobbiga och det var rätt mycket glädjedans när någon stackars sate tog på sig att vakta dem ett tag. Men nu när de är större är de så mycket roligare att hänga med. Inte så att jag inte blir heligt trött på dem ibland men på det stora hela taget är de kul typer. Nu får jag inte träffa dem på… Ja… Ett gott tag. Returbiljetterna är inte bokade eller så.
Det var bara det. Nu ska jag äta glass direkt ur paketet och kalla det kvällsmat. För jag är vuxen. Så det så.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag är i den där ”rätt jobbiga”-fasen. Är två dagar in på semestern och känner ohyggligt mycket att jag behöver semester från semestern. Skönt att höra att det finns hopp om framtiden 🙂