Mansrollen och våldet

Både Pelle Billing och Hanna Lemoine skriver (och pratar) om vad som ingår i mansrollen. Billing menar att mansrollen måste definieras av det som större delen av männen gör. Det är en himla intressant tanke. Om män idag i allmänhet inte gör något som kanske av tradition har hört till mansrollen ska det inte vara en del av definitionen av mansrollen. Exakt vad det skulle kunna vara vet jag inte, men tanken är ändå klar.

Att döma av att diskussionerna sedan har lett in på hur mansrollen sammankopplas med våld gissar jag att en av de aspekterna av mansrollen som många inte tycker hör till den idag är just våldet. Män idag är helt enkelt inte så våldsamma, barn får inte längre lära sig att ”när pappa kommer hem ska du minsann få stryk” och det är inte lagligt att fysiskt disciplinera varken tjänstefolk eller sin hustru. Det husliga hemmavåldet som männen har haft laglig rätt till finns inte längre – eller snarare; om det finns är det inte specifikt manligt.

Så långt kan jag verkligen hålla med.

Samtidigt är det svårt att komma ifrån att man knappt hittar leksaker för pojkar (och jag är egentligen emot hela konceptet ”leksaker för bara ena könet”) som inte är till för våldsamheter. Det är Ninjago, Hero Factory, Kung Zhu, Bakugan, Pokémon och en stor mängd andra actiongrejer som ingen kan stava till. Flera av de här varumärkena har också tjejer med i storyn, men det är dömt att misslyckas om man försöker hitta figurerna till dessa. Ett praktexempel är Star Wars, en av mina absoluta favoriter, som annekterats av leksaksindustrin och fråntagits alla de starka kvinnliga karaktärerna som en gång gjorde det till en sån succé. Resultatet är inte bara att flickor inte vill leka med Star Wars prylar för att det inte finns några flickor i Star Wars (wtf?) utan också att vad som var en genusöverskridande kamp mellan ont och gott blir en kamp för pojkar mot andra pojkar.

Vad gäller filmutbudet är situationen kanske ännu mer besvärande. Oavsett om det ligger i mäns natur att tycka att blodstänk är tufft eller inte är det tydligt att filmer som riktar sig till män har en inte oansenlig mängd våld. Min egen högt vördade älskade make uttryckte en oförblommerad förtjusning över filmen Sucker Punch med det inte så nyanserade ”om man blandar halvnakna tjejer, steampunk världskrig, samurairobotar och oskäligt mycket våld kan det bara bli bra”. Alla män tycker säkert inte likadant men om man tittar på vad kommersialismen ser i mansrollen är kopplingen till våld väldigt tydlig. Jag förstår att de flesta män inte vill bli sammankopplade med våld men statistiskt sett står män för väldigt mycket mer våldsutövande än kvinnor och även många av de män som inte någonsin faktiskt slår någon är likväl storkonsumenter av våld i underhållningsformat och i träningssyfte.

Och igen; utanför Sveriges gränser är det en helt annan grej. I USA (varifrån vi får oroväckande mycket influenser) är mansrollen mycket tydligt sammankopplad med våldsutövande, och egentligen behöver man inte ta sig så mycket längre bort än till Finland för att den gängse synen på den svenska mannen ska vara att det är en mes som inte skulle våga slå någon på käften av rädsla för att blodfläckar inte går bort från hans rosa Ralph Lauren-skjorta. De som står för våldet i Mellanöstern är nästan uteslutande män, kvinnliga militärer är mycket sällsynt och den enda kvinnliga våldsamma ”förebilden” jag kan komma på är Sara Connor medan det finns hur många manliga som helst. Överallt ser man män som utövar våld.

Jag tror, precis som Billing, att vuxna män i dagens Sverige inte förväntas slåss och att våldsutövande inte accepteras (vilket det dock gör bland yngre män och små pojkar i alltför stor utsträckning) men vuxna män förväntas ändå ha ett avslappnat förhållande till våld, att liksom gilla våld och att tycka att det är spännande. På så vis tillhör våld fortfarande mansrollen även om våldsutövande inte gör det.

8 tankar om “Mansrollen och våldet

  1. Å andra sidan matas pojkarna med att våld mot kvinnor inte är ok, att våld är bra och befogat för att försvara sig/sin familj/sitt land men inte användas utan tvingande orsaker.
    Om man vill hävda att växande pojkar påverkas så av omgivning som innehåller våld så måste de ju i samma mån påverkas av hur våldet riktas, varför det används av den person som pojken identifierar sig med. Det finns INGEN hjälte som slår sin fru/flickvän, alltså är det inte därifrån det kommer. Man måste skilja på våld och våld, och det är inte så enkelt som att våldsamma leksaker fostrar män som slår till höger och vänster.
    Jag håller däremot med om att det är beklämmande att så mycket av leksaker är så hårt könskodat, att det finns så få saker där könen faktiskt kan mötas.

    • ”Det finns INGEN hjälte som slår sin fru/flickvän, alltså är det inte därifrån det kommer”

      Nej, det är tur. Jag tror inte att Stålmannen som titt som tätt pryglar upp Lois om hon pratar för mycket med Lex skulle ha något större kommersiellt värde eller tilltala en bred publik. 🙂 Ironiskt nog gör dock det att man inte får slå kvinnor att våld som fenomen blir ännu starkare knutet till mansrollen. Men som Billing säger är det inte i vår kultur sett som manligt att slå en kvinna eller någon annan som upplevs som fysiskt svagare.

      Jag tror inte heller att våldsamma leksaker fostrar män som i vuxen ålder slåss, men jag är övertygad om att våldsamma leksaker bidrar till att upprätthålla våld som en del av mansrollen (även om det kanske är i formen ”beskydd”).

      • Visst, det kan göra så att våld fortfar att vara en del av mansrollen. Jag har bara lite svårt att svälja att man bara tolkar det som att yttre påverkan funkar till hälften. Det gör män våldsamma, men det gör inte män våldsamma utåt.
        Jag ser det som att antingen är påverkan försumbar, dvs den föder inte våld, eller så påverkar det fullt ut, dvs gör att mäns reflex blir att skydda. Välj en av de två 🙂

        • Jag är helt säker på att påverkan är stor, men jag tror att det i dagens samhälle behövs ytterligare faktorer för att påverkan ska leda till våldshandlingar. Det verkar som att gränsen för att ta till fysiskt våld är betydligt lägre hos män än hos kvinnor (sådär i allmänhet).

  2. Ett förtydligande: Visst finns det fortfarande budskap till män som handlar om våld. Men det är att en riktig man ska kunna slåss för en god sak. Han ska kunna försvara sitt land, sin kvinna, sina barn, sig själv…

    Men jag får verkligen inga budskap som man att jag ska slå kvinnor, eller att jag ska slå folk på måfå när jag är ute på stan. Finns det sådana budskap har de helt gått mig förbi.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s