Världens bästa plan

Igår åkte jag av en händelse förbi Lidl. Normalt handlar jag inte där. Jag vet inte riktigt varför, men det är något med att saker står på utländska (kanske världens sämsta argument när en svensk flyttat till Finland), att streckkodernas streck är för långa och att de där små fåniga plastkassarna aldrig håller. Och att det inte finns någon bakgrundsmusik. Jag blir stressad.

Hur som helst. Igår beslutade jag mig ändå för att väldigt snabbt stanna till där för att köpa yoghurt. Precis innanför ingången hade någon sorts försäljningsguru förstått att ställa stora korgar med pinfärska bröd och bullar. Shit. Tre olika sorters croissanter. Shit! I korgen bredvid låg sånna där smördegsuppenbarelser fyllda med choklad. I ett svagt ögonblick beslutade jag mig för att köpa en croissant till lunch och en sån chokladfylld härlighet till efterrätt (måltidens uppbyggnad verkade solklar där och då).

När jag lät croissanten falla ner i påsen slogs jag av förskräckelse. Jag var oduschad, i trasiga mjukisbyxor med hunddregelslem smetat över låren (och förmodligen rumpan, av någon anledning måste ju hundar trycka dit nosen, men jag hade inte bekräftat detta) iförd den där jackan som jag borde ha tvättat efter att dottern snöt sig i den och plötsligt förstod jag att ALLA skulle tycka att jag var för tjock och smutsig för att äta croissanter och chokladbröd.

Då kom jag på den bästa planen någonsin (och även dennas uppbyggnad var solklar där och då).

Jag köpte TVÅ croissanter och TVÅ chokladbröd. Då skulle de där samma alla som just hade tyckt att jag var tjock och smutsig förstå att jag egentligen höll på att förbereda mig för en mysig dejt med någon viktig person. Inte bara blev jag helt plötsligt omtyckt och eftertraktad (till och med hundarna hade ju tyckt att jag var spännande) utan också givmild eftersom jag köpte två olika sorters tilltugg för min imaginära gäst.

Mycket nöjd betalade jag, åkte hem och satte i mig alltihop själv. Ett tag tänkte jag att planen kanske inte var så briljant som den verkade i affären, eftersom jag ändå hade ätit så mycket att till och med jag måste erkänna att det blev lite väl. Men så tänkte jag att det ju knappast var mitt fel att gästen inte dök upp. Eller att jag är lättövertalad i mina inre monologer.

2 tankar om “Världens bästa plan

  1. Jag såg logiken fullständigt när jag läste inlägget.. Sen kom jag till slutet och insåg att något gått snett men att jag inte förstod vad. Har vi bara för lika genuppsättning och innehåller den en något annorlunda förmåga till logik? Och den enda som någonsin lyckats få dig att ändra uppfattning i en diskussion är troligtvis… eh tja.. ehumm. Du.

    • Så fort illamåendet över att på rekordtid fått i mig en total överdos av fett och socker gått över kunde jag inte längre förstå vad som gick fel. Och jag ser inget problem med att diskutera med sig själv så länge man är överens om det. Värre är det ju för en viss kompis som hade en privat fest inne i sitt huvud, men inte blev bjuden på den.

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s